Branschen om Annie Ernaux: “Knivskarp och väldigt elegant”

Att Annie Ernaux får Nobelpriset i litteratur beskrivs av kritiker och förlagsbranschen som ett klokt – men väntat – val av Akademien.
– Efter två år med oväntade namn så återgår man till en ganska typisk pristagare, säger Lisa Irenius, kulturchef på Svenska Dagbladet.

Författaren Daniel Sjölin tycker att Svenska Akademien har gjort ett bra val. Han kallar Ernaux för både intressant och politisk – och dessutom lätt att att ta till sig.

– Det är en författare som är väldigt lättillgänglig och som har en färsk bok ute i bokhandeln. Det är en omtyckt, bred och populär författare som läsarna inte behöver leta sig fram till. Det är ett helt okontroversiellt val, säger han.

“Banbrytare”

Daniel Pedersen, litteraturvetare och författare, tycker att Annie Ernaux är ett spännande val av pristagare.

– Hon förtjänar definitivt priset. Hon är en ofrivillig banbrytare av en genre, säger han.

Pedersen har nyligen läst hennes senaste roman, “Le jeune homme”, som ännu inte finns översatt till svenska, och som utkom i maj i år.

– Den boken handlar om hennes relation till en ung man och de problem som det ställer till socialt när de träffas tillsammans och att han visar sig bli väldigt svartsjuk och våldsam. Hon gräver ur typiskt kvinnliga erfarenheter och beskriver dem. Det verkar finnas en nära relation mellan hennes liv och litteratur, säger han.

Lisa Irenius kallar valet “roligt men inte så överraskande”.

– Det finns flera saker hos henne som man har sett de senaste decennierna – hon utgår mycket från egna erfarenheter och det finns nästan något dokumentärt i hennes skrivande. Hon har också betytt väldigt mycket för yngre författare, som till exempel Édouard Louis.

Fått kritik

Svenska Akademien har fått kritik för att ha en snäv världsbild och främst lyfta fram vita författare från den europeiska eller anglosaxiska litteraturen, även om man i fjol prisade Abdulrazak Gurnah och därmed en författare från utanför Europa.

– Det var ju lite roligt att Anders Olsson direkt fick frågor om att priset återigen gick till en europé, och svarade “Det var ju i alla fall en kvinna!”. Men uppenbarligen visar det att man åtminstone har en större medvetenhet om de här kategorierna än tidigare, säger Lisa Irenius.

Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, märker av en vilja från Akademien att leva upp till vissa förväntningar.

– Det är ett väntat och klassiskt val av Nobelpristagare. Det kommer att bli mycket populärt och signalerar att Akademien nu också tar hänsyn till inte bara litterär kvalité, som Annie Ernaux är en oavvislig representant för, utan också till könsfördelning och förväntningar av det slaget som allmänheten har på Akademien.

TT: Hur skulle du beskriva författarskapet?
– Det ligger i skärningslinjen mellan skönlitteratur och sociologisk undersökning. Hon har skildrat hela det moderna efterkrigets Frankrike och alla de konflikter som finns inbyggda där i form av klassmotsättningar och liknande. Hon har varit oerhört betydelsefull för en yngre generation författare.

Daniel Sandström, litterär chef och förläggare på Bonniers, gissade på förhand att Annie Ernaux kunde vara en huvudkandidat till årets pris.

– Det var ett oväntat väntat val. Hon var favorit och favoriterna brukar inte få Nobelpriset. Så det var en liten överraskning – trots att hon var den jag främst trodde skulle få det. Hon står för en litteratur som är i ropet nu och är tongivande och har också fått ett stort erkännande internationellt som gör att jag tror det här kommer tas emot med stor acklamation, vilket kan vara bra för Akademien.

Litteraturkritikern Sara Abdollahi är inte imponerad av Akademiens val.

– Det är ett fint författarskap och fint att man lyfter fram en författare i Frankrike som skriver om klass och det finns ett stort värde i fransk arbetarklasslitteratur. Sedan kanske det inte är ett val som jag själv hade önskat. Det är god litteratur men det finns författarskap som håller en annan nivå som borde premieras.

Julia Svensson, biträdande kulturchef på HD och Sydsvenskan, är desto gladare.

– Det är ett så självklart val att jag trodde att det aldrig skulle hända, säger hon.

Hon tycker att Annie Ernaux skriver elegant, även när hon tar sig an personliga ämnen.

– Det är inga knöligheter eller krusiduller. Det är både knivskarpt och väldigt elegant. Och hon skildrar ämnen som berör många. Hon kommer själv från en ganska enkel bakgrund, vilket hon beskriver i “La place”, som handlar både om den fysiska och sociala platsen som hon kommer ifrån.

Fått ett uppsving

Christina Kullberg, professor i franska vid Uppsala universitet, beskriver ett författarskap som har fått ett uppsving under de senaste åren.

– Jag blev väldig glad, lite överraskad. Jag tycker att det är ett välförtjänt pris till Annie Ernaux. Hon har brutit nya marker inom litteraturen och inom fransk litteratur överhuvudtaget, säger hon.

Kullberg beskriver en författare som skriver om känslor och passioner, men med en återhållsam stil.

– Hon kommer från en arbetarklassfamij, och har genom litteraturen också lämnat den. Hon har en väldigt återhållsam stil. Mycket observerande. Hon skriver mycket om klasser, sin familj och det franska samhället. Men också om känslor och passioner. Hon är både som en sociolog och nästan som en självetnograf kan man säga i sitt författarskap.

Text: Erika Josefsson/TT, Sara Haldert/TT, Linnea Bergman/TT