Rysk invasion, avvecklade pappersbruk, rekordhöga energipriser och störningar i världshandeln har framkallat en papperssituation i Europa som kan slå hårt inte bara mot utgivare utan även tryckerier. Det skriver Håkan Nylin, strategisk inköpare, och Malin Aspnäs, vd på Printpool.
En bagare utan mjöl. En frisör utan sax. Eller kanske en internetleverantör utan el. Vad har de att sälja? Kompetens och erfarenhet finns där, men det saknas råvara för att producera. Detta är i dag verkligheten för en stor del av Europas tryckerier. I svallvågorna av pandemin och den ryska invasionen av Ukraina råder i dag en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan på den europeiska pappersmarknaden som i förlängningen hotar att framkalla en kris för hela branschen.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Printpool startades 2007 och har sedan dess hjälpt mediahus, bokförlag och marknadsavdelningar att upphandla, projektleda och producera grafiskt material. Under dessa 15 år har kriserna kommit och gått, men det läge vi nu befinner oss i är på många sätt helt nytt. Vi och våra kollegor får närapå dagligdags rapporter om tryckerier i Sverige, Norden och Baltikum som helt eller delvis står utan papper, som fått ännu en prishöjning aviserad från någon av de stora papperstillverkarna, som fått besked om att leveranstiden på beställt papper är sex månader och som tvingas höja fakturan till kunden över det tidigare överenskomna priset.
Hur har det blivit så här?
För det första finns det inget enkelt och kort svar. Listan av bakomliggande orsaker till denna obalans på marknaden kan göras lång, men vi vill lyfta fram några speciellt betydelsefulla.
1. Minskat utbud. Nedläggningar och konverteringar av stora pappersbruk såsom SCA i Ortviken, Stora Enso i Veitsiluoto och Kvarnsveden har på senare år kraftigt minskat utbudet av vissa papperskvaliteter. Som svenskar kan vi bara beklaga denna strukturomvandling eftersom nordiska pappersbruk generellt sett står för betydligt lägre koldioxidutsläpp än sina konkurrenter nere på kontinenten samtidigt som vi slutat vara självförsörjande på tryckpapper.
2. Rekordhöga energipriser. Energikrisen känner vi alla av i plånboken, men den är naturligtvis extra kännbar för ett pappersbruk som i sina processer konsumerar enorma mängder energi. Dyrare el ger dyrare papper.
3. Brist på returfiber. Ökningen av e-handel under pandemin har medfört en kraftigt höjd efterfrågan på returfiber, som används till att producera mer kartong. Vi ser även att livsmedelsindustrin kontinuerligt rör sig bort från plastförpackningar till förmån för fiberbaserade förpackningar. Sammantaget skapar dessa trender stora problem för till exempel bokproduktion, där det råder kraftigt utbudsunderskott av både mjukbandens omslag och hårdbandens pärmpapp.
4. Brustna leveranskedjor. Containerkrisen i Kina, som ökade priserna på frakt med över 1 000 procent men även framkallade långa förseningar, har fått stora europeiska förlag att trycka mer i Europa för att säkra sin utgivning. Europa har historiskt inte varit vana vid att importera papper och EU skyddar sin inre marknad. Det märks tydligt nu när utbudet helt enkelt är avsevärt lägre än efterfrågan. Vi ser samtidigt att papperstillgång och -pris i Fjärran Östern just nu är mer stabila än här i Europa, vilket kanske får vågskålen att tippa igen.
5. Stigande kostnader. Prishöjningen på många papper är 50–100 procent och det bara på ett drygt år. Utöver kärnfrågan med pappersförsörjning ser vi även hur många tryckerier har brottats med covid, inhemsk löneinflation och stigande priser på andra nödvändiga råvaror såsom färg och tryckplåtar. Även pappersbrukens och tryckeriernas transportkostnader har ökat som en direkt följd av kriget i Ukraina.
Så vad kan egentligen ett tryckeri som inte har papper sälja? Om det är ett tryckeri som trycker på just papper så är situationen mycket bekymmersam. Leverantörsrelationerna är som ni förstår redan ansträngda, men även kundrelationerna kräver en god portion diplomati. Få kunder är intresserade av att betala 25 till 50 procent mer för en vara som i bästa fall ser likadan ut som förra året, i sämsta fall med alternativa material – för att ens få fram en produkt i vettig tid. Och än färre kunder uppskattar att behöva skjuta fram mindre produktioner upp till sex månader på grund av försörjningsproblem hos en underleverantör.
I princip varje europeisk papperstillverkare har i senaste kvartalsrapporten uppvisat rekordresultat. Ännu finns det alltså kunder som vill betala dyrt för det papper som erbjuds. Några nya pappersbruk för att balansera utbudet lär vi tyvärr inte se, men låt oss hoppas att vinsterna investeras i utsläppsminskande teknik!
Vad kommer då de långsiktiga konsekvenserna av försörjningsbristen och prishöjningarna att bli? En konsolidering av marknaden, där allt fler mindre tryckerier slås ut eller slås ihop, är sannolikt en. Somliga aktörer kommer att gå i konkurs, med allt vad det innebär för anställda, leverantörer och kunder. Andra kommer att anpassa sig till verkligheten och överleva.
En annan, mer påtaglig för den svenska bok- och tidningsbranschen, är att det kommer bli alltmer komplicerat och resurskrävande att upphandla grafisk produktion och tryck. Behovet av planering, kontroll och kvalitetssäkring är större än någonsin och kommer inte att minska. Det kommer att bli svårare och svårare att göra korrekta inköp.
Hur ska då tidningsutgivare, bokförlag, mediehus och marknadsavdelningar navigera genom allt detta? Först och främst måste man vara beredd att lägga betydligt mer tid och resurser på själva produktionsprocessen än vad man tidigare varit van vid. I andra hand behöver man ha ett pragmatiskt förhållningssätt till den färdiga produkten. Det går att få fram tryckpapper, kartong och pärmpapp – men kvaliteten, bestrykningen och tjockleken kanske måste vara annorlunda.
Malin Aspnäs, vd för Printpool
Håkan Nylin, strategisk inköpare på Printpool
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
