Succéromanen Räkna hjärtslag av Katarina Widholm har fått en uppföljare. Värma händer utspelar sig fem år senare och följer samma huvudkaraktär, den unga Betty som lever i Stockholm tidigt 1940-tal.
Katarina Widholm hade en handfull barnböcker i bagaget när hon skrev sin första vuxenbok. Men att byta läsargrupp var inget hon själv direkt tänkte på.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Jag skriver alltid för mig själv. En berättelse jag själv skulle vilja läsa helt enkelt. Först efter ett tag upptäcker jag vilken målgrupp min historia skulle kunna tänkas få, och sedan tänker jag att den kanske skulle vilja läsas även av andra. Så det var inte förrän jag var en bit in i Räkna hjärtslag som jag fattade att jag skrev på en roman, säger Katarina.
– Men jag tror att mitt skrivande för barn har gjort att mina romaner blivit ganska bra i språket. När man skriver för yngre måste man vara exakt och omsorgsfull med orden. Man kan inte ha med ord som inte fyller någon funktion, liksom bara för att de är snygga.
Kanske är det därför Räkna hjärtslag har lästs av många som inte är så läsvana. Katarina berättar att hon har jobbat mycket med språket och försökt få en bra balans mellan 30–40-talsspråk och nutid, vilket inte har varit helt lätt.
Hon är också angelägen om att försöka förflytta läsaren till Bettys värld.
– Man ska känna att man går runt i Stockholm eller sitter i Bettys kök. Ljud, synintryck och dofter ska kännas verkliga.
Berättelsen om Betty kom till på samma sätt som alla Katarinas historier.
– Jag börjar tänka miljöer och i det här fallet, en tid. Sedan plötsligt en dag ser jag henne på tåget. Betty. Med flätorna under mössan och blicken fäst mot det nya. Och sedan kommer historien till mig. Det låter kanske lite flummigt men det är faktiskt precis så det går till. Sedan fick jag förstås ägna mycket tid till research och intervjuer vilket har varit väldigt spännande.
I första boken anlände 17-åriga Betty till Stockholm år 1937 för att arbeta som hembiträde. Uppföljaren Värma händer utspelar sig år 1942, och Betty har nu bildat familj.
Hur har Betty utvecklats som person mellan första och andra boken?
– Hon har ju tvingats bli vuxen väldigt snabbt. Men man ska komma ihåg att även om hon kan tyckas naiv i storstan har hon levt med ansvar och många vuxna arbetsuppgifter sedan hon var elva. Det som inträffat i andra boken är att hon tvingas förhålla sig till en helt annan miljö än hon är van vid. Annan socialgrupp, andra vanor, annan kultur. Och hon är mamma. Alla som fått barn vet vad det gör med en, oavsett ålder.
Räkna hjärtslag kom ut i september 2021 och har under året nominerats till både Storytel Awards och Årets bok.
Kan du berätta om något särskilt som har överraskat dig under den här resan?
– Ja, vad ska man säga …? Typ ALLT! Kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att Räkna hjärtslag skulle bli så uppskattad, efterfrågad och hyllad. Absolut inte. Men jag är förstås hedrad och rörd över alla fina mejl, brev, telefonsamtal och vänliga ord. Och dessa nomineringar till priser! Jag? Min bok? Obegripligt …
Hur går tankarna och känslorna nu när uppföljaren kommer ut?
– Å, jag är livrädd! Verkligen. Det är svårt att möta läsare när man skriver andra boken i en serie. Särskilt när den tycks vara så omtyckt. Men jag kan ju bara skriva den historia jag har inom mig. Gillar man den inte finns det ju inget jag kan göra åt det – för det var ju det här som hände, säger Katarina.
Värma händer
- Förlag: Historiska Media
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2022-08-15
- ISBN: 9789177899686
Historiska svenska romaner om 30- och 40-talet – Katarina Widholms tips
Tänk om jag gifter mig med prästen av Ester Lindin
”Boken vann 1940 en skrivartävling på temat Vår tids yrkeskvinna. Den handlar om den unga lärarinnan Eva Örn som inleder en kärleksrelation med byns kyrkoherde. Boken blev omåttligt populär när den kom, och det gjordes också en snygg film med Viveca Lindfors och Georg Rydeberg i rollerna. Men boken är bättre! Modernt språk och spännande moraliska funderingar. Finns att få tag på via biblioteket eller antikvariat.”
Glasfåglarna, Mosippan och Nancy av Elsie Johansson (Berättelsen om Nancy)
”Så exakt i tonen, vackert språk och inte minst en historielektion på köpet. Läs dem! Betty och Nancy har mycket gemensamt.”
Britt-Marie lättar sitt hjärta av Astrid Lindgren
”Astrid Lindgrens lite mer okända ungdomsromaner, som debutromanen från 1944, hennes andra bok Kerstin och jag från 1945 och böckerna om Kati: Kati på Kaptensgatan, Kati i Paris och Kati i Amerika. Alla hennes ungdomsböcker är skrivna med samma humor som i barnböckerna och dessutom fulla av ironi och samhällsreflektioner om både rasism och kvinnoliv. När jag tänker på författare som påverkat mig i mitt skrivande kommer förstås Astrid Lindgren alltid högt på listan.”
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
