Den åttonde september infaller FN:s särskilda läskunnighetsdag – nu med ”Read hour”, en särskild timme för just läsning. Med start klockan 19 uppmanas alla slå upp en bok.
Efter klimatmanifestationen ”Earth hour” kommer nu en motsvarande satsning på läsning. Bakom manifestationen står föreningen Läsrörelsen som de senaste 20 åren i olika samarbeten jobbat med en rad satsningar och initiativ för att stärka läslust och läsförmåga i Sverige.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Read hour är en symbolisk timme för att stimulera lusten till läsandet. Och vikten av att läsa – med ögon, öron och fingrar, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen.
Från Finland
Initiativet är från början finskt och genomförs i Sverige tack vare stöd från Svenska Akademien, Lärarstiftelsen och Microsoft. Tanken är att få folk att ägna sig åt läsning från klockan 19 och en timme framåt. Läsrörelsen försöker också få ”hundratals” läsande förebilder att ansluta sig till satsningen. Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN samt före detta utrikesminister är en av dem, och i ett pressmeddelande påminner han om att rätten till utbildning är fastslagen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
”Läget har förvärrats”
”Samtidigt finns det fortfarande 258 miljoner barn och ungdomar i världen som inte ges möjlighet att gå i skolan alls eller inte avslutar sin utbildning. Under coronapandemin har läget förvärrats på grund av skolnedstängningar, något som drabbat 1,6 miljarder skolelever och studenter i framför allt de fattiga delarna av världen”, säger Jan Eliasson som pekar på vikten att uppmärksamma läskunnighetsdagen.
Inför den åttonde september kommer Skolverket också att skicka ut ett nyhetsbrev där de uppmanar skolorna att ta fram ”läsande förebilder” på den egna skolan.
Fakta: Läsrörelsen
Läsrörelsen är en ideell förening som startade år 2000 med en landsomfattande kampanj och mottot ”Ge dina barn ett språk”.
Bakgrunden var dels att den så kallade Barnbarometern redovisade en kraftig minskning i småbarnsföräldrars läsning för sina barn, dels den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskar och 20 procent av unga vuxna (18–25 år) hade en bristande läs- och skrivförmåga.
