Mikael Strömberg har flyt i skrivandet – skriver bok utan skräck

Från en bok med skrivkramp, ett år med skrivkramp till ett riktigt flyt och nya böcker på gång – för första gången utan övernaturliga inslag. Mikael Strömberg vill kalla sig författare, inte skräckförfattare.

Är det påhittat eller på riktigt? I Mikael Strömbergs bok Pestkung som kom ut i april får läsaren följa med Mikael Strömberg på en skildring av en period med skrivkramp och sökandet efter ordet pestkung som plötsligt kommit till honom. Varifrån kommer ordet? Vad betyder det? I sökandet får Mikael hjälp av journalisten Jack Werner och musikjournalisten Fredrik Strage som i den dokumentärt berättade historien medverkar som sig själva. Fram växer en ohygglig berättelse, en verklighet långt ifrån den allmänt kända och författaren hamnar mitt i det fruktansvärda.

– Man ska läsa med inställningen att allt är tydligen helt sant, säger Mikael Strömberg.

Pestkung började som en pitch till P3 Serie på Sveriges radio. Efter flera möten beställde Sveriges radio en synopsis och Mikael Strömberg hade själva historien utmejslad och ganska detaljerad innan radion senare tackade nej.

– I någon sorts halvhybris kände jag att historien var för bra för att släppa.

Det blev en bok. Jack Werner och Fredrik Strage tackade ja till att vara med, och läser också in sina avsnitt i ljudboken. För att få det dokumentära anslaget trovärdigt krävdes ett visst mått av undersökningar, gränsande till stalkning, av de medverkande personerna, men så är det också korrekt in i minsta kaffe- eller tedrickande detalj.

Ångest över skrivandet är inget ovanligt, många har svårt att komma i gång även om idéerna trängs i huvudet.

– Titta på valfri författares Instagramsida, där prokrastineras det varje dag.

Bokens Mikael Strömberg fruktar att författarkarriären kan vara över när skrivkrampen inte ger med sig. Verklighetens Mikael Strömberg har också drabbats av ordentlig skrivkramp. Under 2021 skrev han nästan ingenting, en novell blev det. Mycket pågick i livet utanför skrivandet.

– Det blir en negativ, nedåtgående spiral. Man måste skriva, borde skriva, men man kan inte. Så tänker man att man kanske ska strunta i det, men är man kreativ så är man det. Det är inte något man bara släpper så som man kan göra med andra projekt, och ringa en hantverkare i stället. Det är ens egen historia och ingen annan kan skriva den.

Tipset han har att ge är att ändå skriva.

– Kanske det enklaste men tråkigaste rådet. Jag försökte få ner en mening om dagen, skriver jag något varje dag blir det i alla fall mer text. Jag tror inte på det här ”Om ett par veckor är jag ledig hela helgen och då ska jag bara skriva”. Det blir så stort och lyckas man inte skriva då blir det ännu värre. Så skriv, bara skriv. Och man kan bli inspirerad av att läsa också, ett annat tråkigt råd.

Krampen har släppt. Mikael jobbar på en uppväxtskildring i två delar med mammans historia i första delen och dotterns i den andra, berättelser med trettio års mellanrum.

– Nu har jag kommit i gång med ordentligt flyt, ett härligt skov. Jag har en ny bok på gång och för första gången i min författarkarriär har den inget övernaturligt i sig. Det är mörkt, men med ljusglimtar.