Vapendepåer bland villor i Bromma och tveksamma affärer med militär utrustning är några av de kontroversiella, men sanna, händelser som Gellert Hardi-Kovacs beskriver i sin nya bok C-byrån hemligast av alla som handlar om just det mest hemliga i svensk underrättelsetjänst.
Kanske har begreppet skymtat förbi för en hel del svenskar men Gellert Hardi-Kovacs bok som helt ägnas åt C-byrån är unik. Författaren har gjort gedigen forskning både i Sverige och utomlands och för första gången har informationen sammanställts till en bok: C-byrån hemligast av alla.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Organisationen var hemlig länge, och jag hoppas att min bok kan göra den mer känd.
Vad var C-byrån?
– Det var den allra hemligaste delen av Sveriges militära underrättelsetjänst under andra världskriget. Den genomförde de uppdrag som den officiella underrättelsetjänsten inte ville göra. C-byrån leddes av Helmuth Ternberg och Carl Petersén, två excentriska militärer som gillade att köra sitt eget race. Det började som inhämtande av information längs norska och danska gränsen, men snart flyttade uppdragen över gränserna och aktioner genomfördes i flera länder i Baltikum, Finland och Ungern, inte alltid med godkännande ovanifrån.
Det var under arbetet med boken Skymning över Budapest som kom 2013 och handlade om Raoul Wallenbergs tid i Budapest 1944 – 1945, som Gellert Hardi-Kovacs hittade information om svenskt underrättelsearbete i Ungern under andra världskriget. Det var uppgifter som väldigt få har haft vetskap om under åren och nyfikenheten väcktes: Varför fanns det en svensk radiostation i Ungern? Och hur kom det sig att Raoul Wallenberg hade kontakt med C-byrån? Forskningen kring det ledde vidare till vad som nu blivit boken C-byrån.
Gellert Hardi-Kovacs har varvat forskning med stipendier och arbetet som gymnasielärare. Boken har tagit åtta år att skriva och mycket tid har tillbringats i olika arkiv.
– Jag har hittat ganska mycket i National Archives i Washington och på Krigsarkivet finns massor av material, men det är också mycket som är slängt.
Var det något om överraskade dig i dina efterforskningar?
– C-byrån var absolut först med att ta kontakt med USA:s säkerhetstjänst. Britterna ville inte dela med sig av sin information, så USA var väldigt glada över att ha kontakt med C-byrån och därmed få information från Europa. Många av C-byråns aktioner var misslyckade och fruktlösa men även de mest misslyckade aktionerna bidrog till att skaffa Sverige plus i relationen med USA. Samarbetet fortsatte under efterkrigstiden och det som blev aktuellt nu, i samband med Sveriges Nato-ansökan, började alltså med C-byrån. Just omfattningen av det samarbetet överraskade mig.
I höst hoppas Gellert få resa runt i Sverige och ge föreläsningar. Boken var egentligen klar redan 2019 men under pandemin lades allt på is. Nu vill han möta målgruppen, som i den ultimata världen är alla men mer realistiskt till stor del består av äldre män. De som växte upp i en kontext där kriget var i nära minne. Dessutom är det oftast äldre män som är intresserade av andra världskriget och historia.
– Jag vill träffa läsarna, få en publik. Jag tror tyvärr att det är ganska generationsbundet att läsa böcker, men jag blir jätteglad om även yngre vill läsa.
Vad kan C-byrån lära oss?
– Den visar att oavsett vad man tycker om underrättelsevärlden, det är en kall och cynisk värld och det finns inga klassiska hjältar, men som världen ser ut i dag är underrättelsevärlden en nödvändig del. Det är ingen snygg verksamhet och det vore bättre om den inte skulle behövas, men så ser verkligheten ut.
Vad väntar i nästa bok?
– Den här har tagit åtta år att skriva, jag är helt utmattad. Men jag har idéer. Det finns en kvinna i Sverige som var verksam under första världskriget, jag vill skriva en biografi om henne. Det finns andra idéer också, jag har tagit bort en hel del från den här boken som jag skulle vilja utveckla. Men när jag började skriva på C-byrån trodde jag att det skulle ta tre år, max. Jag har små barn och familj, vi får se.
Om författaren:
Gellert Hardi-Kovacs är född i Ungern men kom som nioåring till Sverige. Han är historiker, skribent och lärare.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
