Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Sture Allén har avlidit, uppger familjen för TT.
Under ett och ett halvt decennium var han Akademiens ansikte utåt – men framför allt var han en pionjär inom den moderna, digitala ordboksverksamheten.
”Vår älskade pappa och make, Sture Allén, har i dag lämnat oss i stor sorg och saknad. Efter en tids sjukdom somnade Sture in i all stillhet omgiven av sin familj. Vänligen respektera vårt behov av lugn i denna svåra stund”, skriver familjen i en kommentar.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Sture Allén var språkforskare och professor i språkvetenskaplig databehandling i Göteborg mellan åren 1972 och 1993. Han blev ledamot i Svenska Akademien 1980 och var dess ständige sekreterare mellan 1986 och 1999.
Under sina år som ständig sekreterare arbetade Allén aktivt med att uppmuntra allmänhetens intresse för språk, han var bland annat ofta gäst i flera tv- och radioprogram och publicerade gärna språkvårdande artiklar.
– Han är en av dem som suttit längst i Akademien, han tog sitt inträde 1980, det är väldigt långa perspektiv, säger Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien till TT.
”Fantastisk person”
Vid sidan av sitt ledamotskap var Allén ledamot av Nobelkommittén från 1987 till 90-talets slut. Han var även ledamot av flera andra svenska och utländska akademier.
Under Sture Alléns tid som ständig sekreterare uppstod den så kallade Rushdiefejden, då en del ledamöter menade att Akademien offentligt borde fördöma den fatwa som riktats mot författaren Salman Rushdie från iranska religiösa ledare. Konflikten ledde till att Kerstin Ekman och Lars Gyllensten från 1989 lämnade arbetet i Svenska Akademien. Senare följde Knut Ahnlund deras exempel.
– Att man inte ville försvara en författare av rädsla för att ta politisk ställning, det är en skandal som blir större varje gång man tittar på den, säger författaren Ulrika Milles till Kulturnyheterna i SVT efter Alléns bortgång.
Händelserna kring Rushdie inträffade före Mats Malms tid som akademiledamot, den ”komplicerade historien” har han inte så bra koll på, säger han. Däremot har han haft stort personligt utbyte av Sture Allén långt innan han själv blev invald.
– Vi arbetade tillsammans i styrelsen för Svenska vitterhetssamfundet till exempel, han var en fantastisk person på att både vara vänlig och observant och strukturerad på mötena – han kunde leda möten framåt. Jag tog djupt intryck av honom från första början.
Höll på reglerna
Alléns pionjärarbete inom datalingvistik och lexikografi väckte internationell uppmärksamhet och 1975 grundade han Språkbanken. Den har varit helt central för språkvetenskapens utveckling, enligt Mats Malm. Att man i dag kan söka digitalt i Akademiens tre ordböcker hade till exempel inte fungerat utan Alléns insatser.
– Det som är riktigt stort är att han faktiskt utvecklade sitt ämne nordiska språk till något helt nytt, den språkvetenskapliga databehandlingen. Där var han långt före sin tid och det påverkade också arbetet i Akademien, säger Mats Malm.
Även författaren och Akademiledamoten Per Wästberg pekar på Sture Alléns stora insats för att tillgängliggöra ordböckerna digitalt.
– Det var hans passion att genomföra det, säger han och lägger till:
– Han var den formellaste av oss alla och höll mycket på alla regler och stadgar och ville inte avvika från dem. Han var helt koncentrerad på att digitalisera ordboken och Svenska Akademiens ordlista. Det var väldigt viktigt men för oss som var okunniga författare var det en annan värld.
Sture Allén blev 93 år.
Fakta: Sture Allen
Född: I Göteborg 1928.
Blev filosofie doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet 1965 och var professor i språklig databehandling vid Statens humanistiska forskningsråd 1972–1979 samt i språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet 1979–1993.
Han var var en av landets första humanister att genomgå en ordentlig datautbildning, på Chalmers tekniska högskola. Han initierade ett flertal datorstödda lexikala projekt och grundade Språkbanken 1975.
Egna verk i urval: “Grafematisk analys som grundval för textredigering” (1965), “Johan Ekeblads brev till brodern Claes Ekeblad 1639–1655” (1965) och Nobelpriset i litteratur. En introduktion, skriven tillsammans med Kjell Espmark 2001.
Valdes in på stol 3 i Svenska Akademien 1980. Efterträdde språkforskaren Carl Ivar Ståhle.
Ständig sekreterare 1986–1999. Ledamot av Nobelkommittén 1987–1999.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
