Stöden till kulturen togs fram under stark tidspress, vilket medförde flera brister. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.
De ekonomiska förutsättningarna för kulturen försämrades kraftigt under pandemin. Enligt en ny rapport gjord av Riksrevisionen utformades statens krisstöd i stort på ett ändamålsenligt sätt men man konstaterar samtidigt att att brådskan ledde till brister i stödens träffsäkerhet.
Avslag
Till exempel gav Kulturrådet regelmässigt avslag på ansökningar som inte var kompletta – i stället för att be de sökande att komplettera med de uppgifter som saknades. Detsamma gällde för ansökningar som var ställda till fel myndighet, till exempel till Kulturrådet i stället för till Konstnärsnämnden.
Granskningen visar vidare att Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond inte har motiverat varför enskilda sökande nekats stöd.
”Det har varit svårt för de sökande att förstå hur stöden var utformade, hur och var de ska sökas och varför de har fått avslag. Ett antal personer och organisationer kan därför ha blivit utan stöd som de egentligen var berättigade till”, säger granskningens projektledare Gunnar Myrberg i ett pressmeddelande.
Utveckla rutiner
Granskningen omfattar regeringen samt de bidragsgivande organisationerna Konstnärsnämnden, Riksidrottsförbundet, Sametinget, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet samt Sveriges författarfond och omfattar perioden mars 2020 till juni 2021.
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att se över om bidragsgivningen på kulturområdet kan samordnas i större utsträckning.
Statens kulturråd och Konstnärsnämnden rekommenderas att säkerställa att ärenden utreds tillräckligt och Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond rekommenderas att utveckla rutiner för att motivera beslut.
Text: Sara Haldert/TT
