Finansieringen av Svenska Akademiens ordbok har varit hotad. Nu står det klart att den kommer att finansieras av stiftelser och akademier i samarbete.
– Det betyder väldigt mycket. Svenska Akademiens ordbok är ju en helt unik resurs redan, men med det här så blir den också uppdaterad till modern tid, säger ständige sekreteraren Mats Malm.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar. Den har kallats både ”nationalklenod” och ”ordböckernas urmoder”.
Ordboken har tidigare finansierats med hjälp av intäkter från Post- och Inrikes Tidningar. Det avgiftssystemet är dock numera nedlagt, vilket inneburit ett bortfall på 13 miljoner kronor om året. Akademien har därför fört diskussioner med flera möjliga finansiärer – som nu har gett resultat.
– Vi har haft goda samtal med goda institutioner som vi ofta och gärna samarbetar med. Det tog ett tag att tänka igenom alla delar och planera för det hela, men nu är vi här, säger Mats Malm.
Helt digital
År 2024 inleder Svenska Akademien arbetet med en uppdaterad version av SAOB. Den totala kostnaden är 100 miljoner kronor, varav Svenska Akademien står för 45 miljoner kronor. Resterande kostnader täcks av Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland, Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.
Den uppdaterade ordboken blir helt digital och arbetet ska slutföras på högst tio år.
Mats Malm lyfter fram att ordboken kan komma att bidra till utveckling av nya metoder genom artificiell intelligens.
– Ordboken kommer också att ställas till förfogande för forskning, så att forskare inom modern språkteknologi kommer att kunna använda den. Det pågår till exempel ett program vid Språkbanken vid Göteborgs universitet, som utvecklar helt nya metoder för att spåra förskjutningar och förändringar av ords betydelse över tid. En del där handlar om hur lexikografin ska utvecklas för framtiden.
”Verklig glädje”
Över tusen språkforskare, författare och översättare har tidigare vädjat i ett upprop till Svenska Akademien om att låta SAOB leva vidare.
– Jag är otroligt förtjust i SAOB redan som den är och att få vara med om att åstadkomma den här uppdateringen nu är verklig glädje, säger Mats Malm.
Fakta: SAOB
Svenska Akademiens ordbok är en historisk ordbok, där både nu ”levande” ord och ord som är ur bruk står med. Anledningen till att den börjar på 1520-talet är för att det redan fanns en ordbok om medeltidsspråket på svenska som sträckte sig dit. I exempelvis The Oxford English Dictionary är medeltidsspråket integrerat.
Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB: tyska Deutsches Wörterbuch, nederländska Woordenboek der Nederlandsche Taal och engelska The Oxford English Dictionary.
Redan när arbetet med ordboken startade för första gången, i slutet av 1700-talet, började ledamöterna i Svenska Akademien fördela bokstäverna mellan sig, utifrån samma mönster som Franska Akademien hade gjort. Johan Henric Kellgren (1751–1795) fick bokstäverna ”a” och ”u”.
SAOB:s källmaterial är omfattande – bara cirka tio procent av det insamlade materialet kommer slutligen med i den tryckta ordboken.
SAOB finns gratis på nätet, på www.saob.se – en sida med ungefär 10 000 sidbesök per dag, och på www.svenska.se, som har ungefär 75 000 sidbesök per dag.
SAOB är dock inte en digitaliserad ordbok i egentlig mening. Det är en tryckt bok som är inskannad – och som alltså inte är sökbar eller taggad på samma sätt som en fullt digital ordbok.
Fakta: Svenska Akademiens ordböcker
Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Koncentrerad ordlista med 126 000 ord. Ordlistan betraktas som den inofficiella normen för stavning och böjning av modern svenska.
Svensk ordbok (SO). Ger en ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska, med tyngdpunkt på vad uppslagsorden betyder och hur de används, samt deras historia. 65 000 ord.
Svenska Akademiens ordbok (SAOB). En historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!