Maria af Sandeberg debuterar med magiskt äventyr för 9-12-åringar

Debutanten Maria af Sandeberg. Foto: Elisabeth Ohlson

För tio år sedan började jag skriva Berättelsen från våning 4,5. Jag drömde om att använda min erfarenhet av att som envist och vilt barn tvingas bära glasögon, med livets andra bitvis tuffa skeden, och skriva någonting jag själv nog hade behövt som liten. Snart kommer kapitelboken för 9–12-åringar och jag längtar så.

Jag heter Maria af Sandeberg och när jag inte skriver privat eller dagdrömmer om hur det ska gå med boken, jobbar jag som reporter i Jämtland. Hit flyttade jag i somras som nyexaminerad journalist från hemstaden Stockholm. Fångad i coronatrenden, och med en längtan tillbaka till barndomsminnen från Handöl med omnejd, berodde flytten till stor del på att komma närmare naturen och kunna åka mer skidor. Såhär några månader in har jag skavsår på händerna efter all klättring jag bara kunnat drömma om att jag skulle börja med och med ögonen i kors, mer än vanligt, efter en lång skrivdag.

Snart släcks strålkastarljusen på kvällsskidåkarna i backen utanför och den varma chokladen tog precis slut. Nu drömmer jag om att få prata med någon där ute som läst min bok för det hade varit en ynnest.

Berättelsen från våning 4,5

Berättelsen från våning 4,5

När 11-åriga Alva får glasögon vänds hennes liv upp och ner. Men inte på det sättet som hon först tror.

Vad är det som händer egentligen? Ett mystiskt sken blir början på ett äventyr som Alva aldrig kunde förutspå skulle hända. Åtminstone inte för en tjej som hon.

En flytt med familjen till ett nytt land, en resa till ett annat. Läs mer »

info@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Relaterade nyheter

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.