Omslag med blommor och bortvända kvinnoryggar är feelgoodlitteraturens kännetecken. Men den färgglada och mysiga stämningen funkar inte för alla.
– Estetiken tycker jag blir ett förminskande av innehållet, säger journalisten Vendela Källmark.
En mindre debatt har flammat upp om feelgoodböckernas omslag. P1:s Kulturnytt rapporterade förra månaden att omslagen är så lika att läsarna inte kan skilja böckerna från varandra. Vendela Källmark är frilansjournalist och bevakar feelgoodlitteraturen för Upsala Nya Tidning. I en krönika från slutet av februari konstaterar hon att ”de fula omslagen blir ett problem för genren”.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– Jag var tveksam till att använda ordet ”ful”, men det är ju det jag tycker. Det blir självcensur om jag behöver fluffa till det. Jag tycker omslagen är fula och att det är ett problem. Estetiken bidrar till att man ser ner på den här litteraturen. Det är min analys, säger hon.
”Plockat bort smala”
Hon får medhåll av författaren Åsa Hellberg, som tidigt var en del av feelgoodvågen och nu är en av de största i genren. Själv är hon tveksam till trenden med bortvända kvinnoryggar på omslagen.
– Feelgood innehåller otroligt kraftfulla karaktärer med djup problematik som de ska övervinna och omslagen signalerar att de mest ligger och tuggar på ett grässtrå. Det blir mjäkigt. Jag har plockat bort för smala kvinnor på omslag, bett dem bredda dem och sätta på dem andra kläder för att det inte stämmer överens med hur mina karaktärer ser ut, säger hon.
Samtidigt förstår Åsa Hellberg att förlagen väljer omslag som säljer bra, eftersom det är en kommersiell genre.
– Det har nog säkert handlat om att höga säljsiffror är viktigt. Precis som deckare trycks feelgood i massupplagor och ser man att något funkar vill man gärna kopiera det. Jag är så gammal i genren att jag är en av dem som måste ta täten och våga säga någonting. Jag är rädd att omslagen bidrar till att man manifesterar kiosklitteraturbegreppet.
Christoffer Holst är förläggare på Printz Publishing, som främst ger ut feelgoodromaner. Han tycker att kritiken är obefogad, eftersom problemet inte är unikt för genren.
– Det finns ju en viss kultursnobbism enligt mig, en snobbism som vilar lite under ytan. Ingen verkar ta upp det faktum att nästan alla deckare ser likadana ut eller att litterära böcker kan påminna mycket om varandra i stilen. Jag kan tycka att feelgood är en genre som får ta ganska mycket skit för att den är folklig och hoppfull, vilket inte är trendigt, säger han.
Delvis skyldig
Vendela Källmark tycker inte att kritiken handlar om att se ned på feelgoodgenren.
– Det jag ville få fram var den extrema likriktningen. Att allt ser likadant ut. Alla kvinnor har samma form och samma slags typsnitt används. Jag fick kommentarer om att krönikan är kvinnohat eftersom feelgood läses av kvinnor. Men jag är ju kvinna och har rätt till min åsikt, säger hon.
En person som har bidragit till trenderna på feelgoodomslagen är formgivaren Sofia Scheutz. När hon började blanda in kollageteknik på framsidan av Emma Hambergs böcker märkte hon att formeln senare kopierades av många andra.
– Jag gjorde omslagen till ”Rosengädda”-serien för Piratförlaget och Emma skriver så myllrande, därför började jag med kollage. Så jag får ta åt mig lite av äran – eller skulden. Det handlar om att bygga upp en härlig miljö som man vill vara i som läsare, men det har ju blivit helt galet att allt ser exakt likadant ut.
Inte fri konst
När Printz Publishing startade hösten 2010 var det inte samma typ av omslag som syntes i hyllorna. Christoffer Holst säger att trenden med blommor och tekoppar började utkristallisera sig först ett par år senare – till att nu vara den allmänrådande.
– Printz hade mer illustrerade eller litterära omslag i början, men de sålde inte jättebra så vi var tvungna att tänka om. När någon säger ”omslagen är fula”, då undrar jag: fula enligt vem? Den åsikten representerar inte hela befolkningens smak och inte min smak heller.
Sofia Scheutz påminner om att ett bokomslag är något annat än fri konst.
– Det här är en förpackning som ska förmedla vad som finns inuti. Men likartade historier i genren gör också att de här redovisande omslagen börjar likna varandra. Jag satte en get på ett av Emma Hambergs omslag, andra författare inspirerades av det och skrev in en get i handlingen – som då i sin tur hamnade på deras omslag. Det smittar av sig.
Text: Ann Edliden/TT
Fakta: Det här är feelgood
Feelgoodböcker har syftet att få läsaren att må bra. Underkategorier till feelgood är exempelvis chick lit och romance, som numera sorteras in under huvudbegreppet.
Feelgood skildrar mänskliga relationer på finstämda, charmiga och/eller underhållande sätt. Ofta – men inte alltid – kretsar intrigen kring en kärleksrelation. Men lika ofta kan det handla om vänskaps- eller familjeband.
Det finns en regel som säger att en feelgoodroman måste ha ett lyckligt slut, men det behöver inte betyda att personerna i boken prompt måste leva lyckliga i alla sina dagar. Slutet ska dock inge läsaren en känsla av hoppfullhet.
Utomlands är Jojo Moyes, Marian Keyes och Jenny Colgan stora författarnamn inom genren. Bland svenska författare finns Emma Hamberg, Åsa Hellberg, Camilla Davidsson och Jenny Fagerlund.
2018 anordnades den första Feelgood-festivalen i Mariefred där författare och läsare i genren samlades för författarsamtal på scenen och boksigneringar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
