Småförlag diskrimineras av flera streamingtjänster – får betala mer

Det är prenumerationstjänsterna som står för tillväxten. Men tre av de stora aktörerna diskriminerar på olika sätt de allra minsta förlagen och gör det dyrare för dem att nå ut med sina ljudböcker.

Jag har haft eget förlag sedan 2009 och åtta av mina romaner finns utgivna som ljudböcker – alla dessa dock på andra förlag. Men eftersom jag åter börjat ge ut böcker på mitt eget förlag igen är planen att även ge ut ljudböcker där.

Ett viktigt skäl är förstås att jag vill få praktisk kunskap och insyn i hur det fungerar, vilken ersättning jag får och hur marknadsföring driver eller inte driver konsumtion i digitala kanaler.

Jag kan även se en tydlig skillnad i efterfrågan när jag jämför den sjätte boken i serien InnebandyPiraterna (2020) med den femte boken (2015). Betydligt fler läsare har hört av sig och frågat efter ljudbok eller ebok denna gång. Kort sagt: de digitala formaten behövs.

När jag gav ut uppföljaren till Familjen Juvelerkvist som pappersbok i december 2021 ingick det i planen att ge ut den digitalt både som ebok och ljudbok. Men för att detta ska vara lönt krävs förstås distribution till prenumerationstjänsterna. Alltså började jag tidigt undersöka och kartlägga detta.

Det finns numera flera enkla vägar in. Men alla dessa kostar pengar. Därför har jag med intresse följt Bokinfos satsning på att bygga upp en distributionslösning av ljudboksfiler till prenumerationstjänsterna. Den första versionen är nu klar, men tyvärr har två av de stora prenumerationstjänsterna valt att fortsatt blockera de minsta förlagen (eller rättare sagt de förlag med minst ljudbokskataloger).

Faktum är att tre av fyra svenska prenumerationstjänster diskriminerar de mindre förlagen.

• Bokus Play har byggt in sig i en beroendeställning genom att anlita distributören Axiell Media för att sköta strömningsdelen av sin tjänst. Det tvingar i sin tur alla förlag som vill nå Bokus Play att använda Axiell Media. Bokus klarar inte heller att ta emot filer från Bokinfo. Vi utgår ifrån att Bokus Play jobbar hårt för att göra sig mindre beroende av Axiell.
• Storytel kan ta emot filer från Bokinfo men i trevlig ton förklarar de att ”tyvärr har vi inte möjlighet att skriva direktavtal för enstaka böcker eller en så pass liten katalog eftersom vår royaltyhantering, och processerna kring den, är alldeles för omfattande i dagsläget.”
• Bookbeat svarar att de ”har fortfarande saker kvar gällande integrationen med Bokinfo och det kan dröja litet innan vi kan ta in fler förlag den vägen. Hur lång tid vet vi tyvärr inte. Vi behöver också få till ett flöde vi kan hantera handpåläggningsmässigt innan vi kan hantera en större mängd förlag via dem, vi har t ex inga funktioner för återrapportering och fakturering på plats ännu”.

Nextory då? Jodå, där lovar de genast att återkomma med ett avtalsförslag. Vilket också är vad andra småförlag vittnat om tidigare – att Nextory är mest tillmötesgående.

Både Storytel och Bookbeat hänvisar istället till Publit respektive Axiell Media där mindre förlag kan använda dessa tjänster för att distribuera sina böcker till prenumerationstjänsterna. Så då är väl allt okej?

Det kan man förstås tycka.

Den som anlitar Publit har i alla fall fördelen att få ett snyggt gränssnitt och en automatiserad utbetalning av royalties kvartalsvis, men för distribution till streamingtjänsterna är det en tjänst som kostar från 495 kr per månad. Fördelen är att Publit sedan inte tar ut någon provision på de ersättningar som kommer från prenumerationstjänsterna, så har man ljudböcker som är populära är det en bra affär. Men har man ljudböcker som inte säljer tillräckligt kan månadsavgiften göra att flera procent försvinner i distributionskostnad. Dessutom finns en tröskeleffekt, när man kommer upp i fler än fem titlar måste man uppgradera och månadsavgiften stiger till 1 495 kr. Krasst sett behöver du sälja för i snitt 5000 kr/mån eller mer för att provisionen ska motsvara högst 10 % med Basic-tjänsten och 15 000 kr/mån för Premium.

Axiell Media tar ut en anslutningsavgift på 3 495 kr och dessutom 129 kr/mån. Efter ett år kan förlaget slippa månadsavgiften ifall försäljningen överstiger 5 000 kr. Utöver detta tar Axiell 10 procent av all försäljning. Så minst 5000 kr i rena avgifter första året.

Kontentan är dock att större förlag slipper dessa avgifter tack vare direktavtal med Storytel och Bookbeat. Antingen laddar de upp filerna direkt hos prenumerationstjänsterna, vilket var hur det fungerade ursprungligen innan det byggdes integrationer med distributörer och Bokinfo, eller så kan de nu gå via Bokinfo (där den enda kostnaden blir en engångstitelavgift på 350 kr).

Är 10 procent provision någonting att gnälla om? Eller en liten månadsavgift på 500-1 500 kr? Redovisningsprogram, webbhotell eller mobiltelefoni är inte heller gratis.

Men, jag tycker ändå att det är ett problem. Kontentan är ju att Storytel och Bookbeat diskriminerar de minsta förlagen och skapar trösklar genom att göra det dyrare för dem att sälja sina böcker via prenumerationstjänsterna. När det gäller Storytel och Bookbeat handlar det om att man inte prioriterat automatisering av sin royaltyhantering. När det gäller Bokus Play handlar det om ett strategiskt misstag som drabbar bolaget och dess kunder lika mycket.

Både Bookbeat och Storytel ser sig själva som techbolag, vilket innebär att de har resurser och kompetens att bygga lösningar för hantering av förlagens ersättningar. Dessutom har de ägare som är vertikalt integrerade och äger förlag som konkurrerar med mindre förlag om författare. Att på detta sätt ge sämre villkor till dessa förlag är missbruk av en dominerande ställning. Det var det inte för fem år sedan då prenumerationstjänsterna endast stod för 8,5 procent av bokförsäljningen, men under 2021 var den andelen uppe i 26,2 procent och Storytel tillsammans med Bookbeat kontrollerar en klar majoritet av marknaden. Med andra ord: dessa båda techjättar har en skyldighet att lösa problemet. Det är ju redan så att de förlag som har stora ljudbokskataloger får bättre avtal (högre ersättning) än de mindre. Dubbel diskriminering med andra ord.

Eller ska vi säga trippel diskriminering? Alla prenumerationstjänster har ju även byggt olika nivåer av möjlighet för förlagen att se användardata för sina böcker, något som vi skrev om på Boktugg Insider för två år sedan. Utan direktavtal – hur ska ett litet förlag få tillgång till den användardatan om sina böcker?

Så vad ska då ett litet förlag som mitt göra i den här situationen? Anlita Publit (där jag redan kör pappersböckerna via print on demand) och/eller Axiell Media trots att det innebär en startkostnad innan jag streamat en enda bok? Eller ska jag släppa Familjen Juvelerkvist och bokhandeln i Båstad exklusivt hos Nextory som en markering gentemot jättarnas oförmåga? Ljudboksfilerna ligger just nu bara och väntar på att laddas upp någonstans.

Ur läsarnas (eller kanske främst lyssnarnas) perspektiv är det knappast särskilt många som skulle byta prenumerationstjänst endast för min skull, oavsett hur trogna läsare jag har. En av de tidigaste lärdomarna i bokbranschen var just att folk köper böcker där de köper böcker. Även om du har en egen webbshop behöver du finnas hos Bokus och Adlibris. På samma sätt, även om du kan sälja ljudboken som download så behöver du finnas hos alla prenumerationstjänsterna.

För övrigt: Två av Bokinfos ägare är Bonnierförlagen och Norstedts förlagsgrupp, som har samma ägare som Bookbeat respektive Storytel. Känns som att det är dags att Håkan Rudels (Bonnier Books) och Ingrid Bojner (Storytels VD) ger tydliga direktiv till sina organisationer att lösa problemet.

En sista fundering: Fortfarande betalar streamingtjänsterna ut ersättning kvartalsvis – trots att de tar betalt i förskott av slutkunderna månadsvis. Den tjänst som först tar steget att likt Amazon betala ut varje månad borde ju ha en konkurrensfördel ur förlagens och därmed författarnas perspektiv. Men ur ett kassaflödesperspektiv är det ju en helt fantastisk modell för prenumerationstjänsterna, att kunna ligga på pengarna i flera månader innan de behöver skickas vidare.