Affischer visar 100 år av feministisk kamp i ny bok av Jessica Hallbäck

Hilda Dallas - The Suffragette/ Lisa Congdon - Women of the world/ This is just the beginning/ Jessica Hallbäck. Bilder ur "I can't believe I still have to protest this shit". Pressbilder. I boken "I can't believe I still have to protest this shit" samlas feministisk affischkonst från 1911 fram till 2022. På bilden syns två av affischerna samt bokens författare Jessica Hallbäck.

Ilska och stolthet. Så kan man sammanfatta gatukonstnären Jessica Hallbäcks känslor för jämställdhetskampen när hon nu ger ut en bok som samlar den feministiska affischkonsten från rösträttsstriden fram till i dag.
Jag ville ta fram en bok där man ser att kvinnor genom tiderna har kämpat och att det faktiskt har hänt massor, säger hon till TT.

På ett foto från en polsk demonstration 2016 syns en kvinna hållandes en skylt med texten “I can’t believe I still have to protest this fucking shit” (“Jag fattar inte att jag fortfarande måste protestera mot den här jävla skiten”).

När gatukonstnären Jessica Hallbäck fick i uppdrag att samla feministiska affischer från de senaste drygt 100 åren i bokform fastnade hon för orden på skylten och bestämde sig för att använda budskapet som titel (minus den första svordomen).

– Ofta när jag är ute och föreläser är det många kvinnor som kommer fram och tycker att inget händer eller att det går alldeles för långsamt, säger hon.

Har kämpat

Jessica Hallbäck känner igen den sortens ilska och frustration och har själv upplevt den många gånger. Samtidigt, påpekar hon, har många strider vunnits sedan suffragetterna och andra feministiska grupper var med och drev igenom kvinnlig rösträtt under 1900-talets början.

– Därför kände jag att jag ville ta fram en bok där man ser att kvinnor genom tiderna har kämpat och att det faktiskt har hänt massor med saker.

Den första postern i boken är från 1911 och tecknades av Bertha Margaret Boyé som en del av rösträttskampanjen i Kalifornien. Därefter följer ytterligare 19 svenska och internationella verk från olika tidsperioder fram till 2022, som ska visa på hur den feministiska rörelsen utvecklats över tid.

Just affischer är en uttrycksform som ligger Jessica Hallbäck nära. Hon har själv arbetat återkommande med formatet, bland annat genom att skriva och teckna egna budskap på baksidan av de reklamaffischer som finns på tunnelbanetågen i Stockholm.

Annan publik

Att verka i det fysiska rummet har flera fördelar, anser hon.

– Numera hämtar vi den mesta informationen på internet, men där lever vi också i bubblor. De som till exempel följer mig i sociala medier tycker för det mesta som jag. Ute i offentligheten möter man en annan publik och kan förhoppningsvis förändra mer.

Genom samlingen med affischer hoppas hon kunna hjälpa människor att både känna stolthet över det som har uppnåtts men också hitta inspiration till ett fortsatt politiskt engagemang.

– En viktig tanke jag hade med boken är att det ska kännas peppigt, inte deppigt.

Text: Klas Widestrand/TT

Fakta: “I can’t believe I still have to protest this shit”

Bokens 20 affischer skapades mellan 1911 och 2022.

Bland konstnärerna finns bland andra Bertha Margaret Boyé, J Howard Miller, Niki de Saint Phalle, Cecilia Löfström, konstnärsgruppen Guerilla Girls, Liv Strömquist och Lisa Congdon.

Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.


TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.