Svenska Bokhandlareföreningen presenterar inför det litteraturpolitiska toppmötet i Göteborg tre förslag till hur den fysiska bokhandeln kan stärkas. En punkt är att få kommuner att handla böcker i den lokala bokhandeln.
– Genom att se bokhandeln som en resurs, samverka och mobilisera lokalt kan bokhandeln stärkas. Det ger också positiva effekter på lokalsamhället, som blir levande och attraktivt att bo i. Men det handlar också om det större perspektivet; Barns och ungas förmåga att läsa och att utrycka sig, tillgången till böcker och forum för samtal. Bokhandeln har en viktig roll i ett demokratiskt samhälle, säger Maria Hamrefors, ordförande Svenska Bokhandlareföreningen, i ett pressmeddelande.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Bilden av hur det går för bokhandeln är spretig. Man har genomlevt och i de flesta fall överlevt pandemin. Vissa har haft sina bästa år någonsin och det har till och med öppnats nya boklådor vilket bromsat minskningen av antalet fysiska bokhandlar. Men fortfarande saknar 135 kommuner idag en egen bokhandel, påpekar föreningen.
– Det är bara bokhandeln som erbjuder personliga råd och tips från kvalificerad och litteraturintresserad personal. Därför har bokhandeln en central roll för lansering av nya författarskap, menar Maria Hamrefors.
Inför dagens toppmöte lanserar därför Bokhandlareföreningen tre förslag (se nedan).
Det handlar om att få kommuner att nyttja undantag i lagen om offentlig upphandling för att handla direkt av den lokala bokhandeln, att samarbeta mer med bokhandlarna vid lokala och regionala projekt (något som redan sker på vissa orter i Sverige) samt att Kulturrådet öronmärker pengar till läsfrämjande aktiviteter i bokhandeln. Redan idag genomförs tusentals evenemang ute i butikerna.
Bokhandlareföreningen pekar på att nästan tre av tio pappersböcker såldes i bokhandeln 2021 och att de fysiska butikerna är särskilt viktiga för romaner, facklitteratur samt barn- och ungdomsböcker. Det finns runt 300 bokhandlar i Sverige men över hundra har lagts ned sedan år 2000. Ändå uppskattar man att det görs över 20 miljoner kundbesök årligen.
Dessutom saknar 45 procent (135 stycken) av Sveriges kommuner bokhandel, något som gör att det blir svårare att köpa böcker lokalt även om det kan finnas ett begränsat sortiment av bästsäljare i dagligvaruhandeln.
Fotnot: Idag äger ett Litteraturpolitiskt toppmöte rum i Göteborg. Det går att följa via livesändning på Bokmässan Play.
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!
3 förslag för en livskraftig bokhandel i hela Sverige
1. Gör direktupphandling av böcker i den lokala bokhandeln till kommunala verksamheter som skolor, förskolor och bibliotek.
Samordnade och omfattande offentliga upphandlingar med ensidigt prisfokus har lett till att två monopol skapats i Sverige: ett för läromedel och ett för biblioteksböcker. Bokhandeln står idag helt utanför denna marknad.
Genom att använda möjligheten till direktupphandlingar kan kommunerna stötta sin lokala bokhandel. Det kanske kostar någon krona extra, men kommunen får i gengäld ett aktivt kulturliv och en engagerad läs- och litteraturfrämjare på orten.
2. Samverka med bokhandeln i lokala och regionala projekt
Betydande offentliga medel kanaliseras via kultursamverkansmodellen till kulturinsatser i regioner och kommuner och i flertalet regioner finns verksamhetsutvecklare på litteraturområdet.
Vi uppmanar till samverkan med den lokala bokhandeln för att dra nytta av dess kunskap, engagemang och lokala förankring. På så sätt stärks bokhandelns position i lokalsamhället med positiva effekter både på kort och lång sikt.
3. Öronmärk medel till läsfrämjande aktiviteter i bokhandeln
Medel för läs- och litteraturfrämjande projekt finns idag att söka via Kulturrådet för verksamheter av olika slag.
Vi föreslår att öronmärkta medel avsätts för läs- och litteraturfrämjande aktiviteter i bokhandeln. På så sätt stärks bokhandeln som kulturell samlingsplats med positiva effekter för såväl samhälle som bokhandel, förlag och författare.
Källa: Svenska Bokhandlareföreningen
