Kristina Ahlinder har upplevt bokbranschens resa inifrån under 27 år

Kristina Ahlinder gör idag sin sista arbetsdag på Förläggareföreningen. Hon har varit med om en makalös förändringsresa under sina 27 år i bokbranschen.

– Jag var i trettioårsåldern när jag började på 90-talet. Svenska Bokförläggareföreningen bytte namn till Svenska Förläggareföreningen 1996 för att markera modernitet, att det fanns även digitala format. Men då var fortfarande internet helt nytt, säger Kristina Ahlinder.

När vi idag diskuterar ljudbokens och streamingtjänsternas effekter på bokbranschen har vi nästan glömt att nätbokhandeln inte existerade när Kristina Ahlinder gjorde sin första arbetsdag på Förläggareföreningen.

– När man tänker tillbaka var det ett annorlunda samhälle. Vi mejlade inte och det var inte så enkelt som idag när man kan gå in på en hemsida och läsa eller ladda ner information, säger Kristina Ahlinder och tillägger:

– Men även på andra sätt var det annorlunda. Då var det inte helt enkelt att komma in som ung kvinna i en manligt dominerad förening. Det känns som att mycket förändrats under de här åren, fler kvinnor och förstås fler unga och nya ansikten.

Sedan kom nätbokhandlarnas intåg.

– Jag minns när Bokus och Adlibris började sälja böcker på nätet 1997. De hade lite olika sätt. Adlibris var ju två unga killar, Magnus Dimert och Pär Svärdson, som började i väldigt liten skala. På den tiden var fortfarande bokklubbarna att räkna med, säger Kristina Ahlinder.

Kartan för bokbranschen har sedan dess ritats om. Nätbokhandeln hade 2021 runt hälften av marknaden. Samtidigt som abonnemangstjänsterna tagit 26 % av marknaden har fysisk bokhandel sjunkit till 20 %.

– De verkligt stora förändringarna är ju att den fysiska bokhandelns försäljning har krympt och samtidigt skett en förflyttning från den och bokklubbar till nätbokhandel. Och så självklart digitaliseringen med strömmade ljudböcker och eböcker.

Momsen en hjärtefråga under tjugo år

Under sin tid på Förläggareföreningen har hon drivit en rad projekt. En stor sådan har varit momsfrågan. Redan 1997-1998 började man jobba för en sänkt bokmoms.

– Det tog tre år innan beslutet fattades och den 1 januari 2002 sänktes momsen på böcker. Det ledde även till att vi fick reducerad moms på ljudböcker så länge de distribuerades med fysisk bärare som minnessticka eller CD-skiva. Då började vi arbetet för att få sänkt moms även på helt digitala böcker.

Även det lyckades Svenska Förläggareföreningen tillsammans med systerorganisationer runtom i Europa driva igenom och 2019 var det efter många om och men klart med lägre moms även på digitala publikationer.

– Jag har sysslat med momsfrågan till och från under tjugo år av mitt yrkesliv. Det har varit en hjärtefråga. Vi fick ju med oss Synskadades Riksförbund eftersom deras medlemmar skulle ha möjlighet att köpa böcker digitalt precis som alla andra medborgare.

Ett annat hjärteprojekt är statistiken, ett arbete som utvecklats genom åren i takt med tekniken.

– När jag började var förlagsstatistiken mycket handarbete och ett stort jobb att få in enkätsvar. Men nu senast så skickade vi ut enkäten i december och i januari var allt inne. Allting via länkade Exceldokument, säger Kristina.

Statistik, fakta och forskningsrapporter

När man bestämde sig för att ta fram ordentlig statistik kring bokförsäljningen i återförsäljarledet vände man sig till Handelns Utredningsinstitut (HUI). Genom åren har även den utvecklats och blivit mer omfattande både i utformning och dataunderlag.

– Jämfört med många andra länder har vi en väldigt bra statistik som nu dessutom omfattar strömningstjänsterna. Samtidigt finns det mycket vi vill utveckla även där. Vi skulle gärna vilja ha fler topplistor men har valt att gå långsamt framåt.

Uppskattningsvis 80 procent av försäljningen finns idag med i statistiken. Det är ett pågående arbete att få fler återförsäljare att lämna underlag.

– Rapporten blir aldrig bättre än den information som kommer in. Så alla måste hjälpas åt. Varje gång vi publicerar rapporten får vi synpunkter och idéer på vad vi kan utveckla. Det känns väldigt roligt när vi ser tillbaka på hur den har förbättrats under de här åren.

Förläggareföreningen har även tagit fram en rad andra rapporter om bokbranschen, exempelvis exporten av litterära rättigheter men även kring barn och ungas läsning samt effekter av litteraturstöd.

– Vi har själva valt att djupdyka i olika frågor för att skaffa oss kunskap. Jag tycker det är viktigt och bra för Förläggareföreningen att ha fakta och argument i de frågor vi driver. Det är lätt att tycka saker, men jag upplever att man uppfattar oss som en pålitlig organisation eftersom vi nästan alltid grundar våra synpunkter på fakta och forskning av olika slag, säger Kristina Ahlinder.

Litteraturstödet en av stafettpinnarna

Bland de pågående rapporterna har man låtit tre forskare titta på kvalitetslitteraturens plats på den nya bokmarknaden. Där kommer sannolikt litteraturstödet att ha en ännu viktigare roll. Därmed kommer vi till en hjärtefråga som Kristina Ahlinder får lämna över till sin efterträdare.

– Det behövs ett stärkt litteraturstöd. Det är en jätteviktig fråga. Och jag är glad att just Mikaela fick det här jobbet eftersom hon är medveten om de olika frågor som Förläggareföreningen driver. Det blir kontinuitet samtidigt som hon står för förnyelse.

Kristina Ahlinder räknar även upp andra stora frågor som upphovsrätten, läsfrämjande och klimatet som branschen behöver lägga fokus på framöver.

Så frågan är varför hon valde att säga upp sig?

– Det började under pandemin. Jag har alltid varit plikttrogen, nästan fyrkantig tror jag man kan tycka. Nu upptäckte jag att det gick att jobba på distans från landet och jag fick lite smak för det lite friare.

Och vad ska du göra nu?
– Jag har lite på gång, men inte mycket. Så det känns spännande men samtidigt lite vemodigt. Och jag är väldigt glad för att avtackningen kan ske fysiskt så att jag kan få säga hej då och krama alla de goda vänner som jag fått under de här åren, säger Kristina Ahlinder.

Fotnot: Kristina Ahlinder efterträds av Mikaela Zabrodsky.