När Jesper Monthán, ordförande i Förläggareföreningen, läser rapporten över bokförsäljningsstatistiken för 2021 är det den starka tillväxten som överraskar honom mest.
– Jag överraskades av att siffran blev så stor som 6,3 procent till slut och det från ett år med nästan 9 procents ökning. Jag hade väntat mig tillväxt för 2021 men inte så starkt som drygt 6 procent, säger Jesper Monthán.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Bokförsäljningen i Sverige har ökat under en lång tid. Dessutom passerades en ”drömgräns” när den totala försäljningen av allmänlitteratur nådde 5,1 miljarder kronor jämfört med 4,8 miljarder kronor 2020.
– Ja, det är ju väldigt roligt att vi har ytterligare ett år av stark tillväxt i branschen. Det blir sjunde året i rad och alla försäljningskanaler går framåt vilket visar på bokens starka ställning i Sverige. Väldigt roligt! Trenderna under 2021 är desamma som vi sett ett antal år nu och sannolikt har de varit påskyndade av pandemin de senaste två åren, säger Jesper Monthán och utvecklar resonemanget:
– Vi ser under 2021 en tillbakagång till en mer normaliserad bokbransch med en starkare fysisk bokhandel och att online-bokhandelns tillväxt sjönk från pandemiåret 2020 och sannolikt är det en tendens som kommer att fortsätta in i 2022 i takt med att samhällslivet normaliseras.
En del i rapporten visar utvecklingen under åren 2016-2021. Under denna period ökar bokförsäljningen med hela 1,1 miljarder kronor – varav prenumerationstjänsterna står för 1 miljard.
– Frågan är väl hur den långsiktiga trenden ser ut här och det har ju att göra med digitaliseringens effekter på all typ av handel som rör sig från fysiska butiker mot online-handel men jag tror att alla typer av bokformat och alla typer av bokhandel kommer att vara efterfrågade även i framtiden.
En debatt som hörts allt mer och dessutom tog plats i TT:s rapportering är författarna som menar att de får alldeles för liten del av intäkterna från streamingtjänsterna och framför allt saknar insyn i avtalen mellan förlag och de olika tjänsterna.
– Kortfattat kan man säga att förlagens intäkter bygger så klart på försäljning av författarnas böcker. Ett förlag har inga intäkter som inte bygger på ett författaravtal och ökar ett förlag sina intäkter kommer också förlagets royaltyutbetalningar till författarna att öka, säger Jesper Monthán.
Hur stor del av den där miljarden som landar hos förlagen går inte att utläsa i dagens rapport.
– Det som presenteras idag är ju återförsäljarstatistik men i nästa vecka kommer statistik över förlagens försäljning.
Den rapporten omfattar dock endast medlemsförlagen i Förläggareföreningen ska tilläggas.
Ljudboksroyalty borde vara 30-40 procent
Ett intressant inlägg i debatten återfinns faktiskt i rapporten. Förläggaren Martin Kaunitz på förlaget Kaunitz Olsson resonerar kring fysiska böcker och ljudböcker och som slutkläm säger han:
– Min största invändning mot ekonomin för ljudboken är att det lever kvar ett narrativ från 2014 om att ljudbokens inläsning gör den så dyr att producera, när den kostnaden i själva verket är försumbar och lättprognosticerad jämfört med den stora risk en klassisk pappersbokskalkyl innebär. Med tanke på alla de andra kostnader som ett förlag slipper i och med ljudformatet tycker jag att författarnas arvode inte borde ligga på 18,5 procent utan snarare 30–40 procent.
Kanske är det där Författarförbundet bör lägga sitt fokus? När ljudboken (tillsammans med eboken) i vissa genrer står för över hälften av intäkterna så blir det konstigt om det är 25 procents royalty på pappersboken men bara 18 procent på ljudboken. De där sju procentenheterna innebär 39 procent högre royalty.
Även om man förstås kan vara nyfiken på hur stor del av intäkterna hos prenumerationstjänsterna som går tillbaka till förlagen.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
