Det blir Mikaela Zabrodsky som tar över VD-rollen när Kristina Ahlinder slutar om en månad. Hon är väl insatt i verksamheten efter att ha arbetat som jurist på Förläggareföreningen i sju år.
– Överlämningen har redan börjat och jag är ju ganska insatt i det mesta som händer. Vi är inte så många, säger Mikaela Zabrodsky till Boktugg.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Efter att Kristina Ahlinder bestämt sig för att sluta som VD så utlystes tjänsten och man fick in ett antal ansökningar. Det blev till slut en internrekrytering.
– Mikaela Zabrodskys gedigna erfarenhet av branschen är en stor tillgång. Därtill är vi mycket imponerade av hennes idéer för hur föreningen kan utvecklas i framtiden. Hon är helt enkelt en perfekt kombination av kontinuitet och förnyelse. En enhällig styrelse står bakom valet av Mikaela, säger Jesper Monthán, Förläggareföreningens ordförande, i ett pressmeddelande.
Mikaela Zabrodsky efterträder Kristina Ahlinder, som lämnar posten efter 27 år. Mikaela tillträder tjänsten som vd den 2 mars 2022.
Så kommer du nu att rekrytera din efterträdare, en ny jurist, eller fortsätter du sköta de frågorna?
– Exakt hur vi ska organisera oss får nog landa lite först. Vi kommer att vara underbemannade inledningsvis och frågan är vad vi prioriterar. Nu har vi en möjlighet att skapa en ny organisation som motsvarar de behov vi ser idag. Så får vi se vilken roll vi kommer att rekrytera till, säger Mikaela Zabrodsky.
Idag är man tre personer som jobbar på kansliet för att serva medlemsförlagen och samtidigt agera branschorganisation och driva de politiska frågor som skapar bäst förutsättningar för en rik bokutgivning.
En viktig del av verksamheten redan idag är juridisk rådgivning där man exempelvis hjälper förlag att granska olika avtal. En fråga framåt blir att vässa föreningens erbjudande till befintliga och potentiella medlemmar.
– Vi kan göra mer seminarier och utbildningar. Rapporter gör vi redan och det är en viktig del. Så jag vill ha en dialog med både medlemmar och icke medlemmar för att höra vilka behov som finns.
Hon poängterar att Svenska Förläggareföreningen ska vara en förening för alla förlag, små och stora, litterära och kommersiella. Så var drar man gränsen?
– Vi vill ha professionella medlemmar som har en viss utgivningsvolym. Man kanske kan säga att det är förlag som drivs av någon som livnär sig på förlagets verksamhet. Jag tror det finns ett stort antal förlag som skulle kunna bli medlemmar i Förläggareföreningen som inte är det idag. Vi får föra en dialog med dem om hur de ser på ett medlemskap.
Kanske ett närmande till NOFF [som har runt 200 småförlag som medlemmar, vissa förlag är medlemmar i både NOFF och Förläggareföreningen] eller rentav ett samgående?
– Det finns inga konkreta planer kring det. Men visst finns det en hel del NOFF-förlag som skulle kunna ta ett kliv in i Förläggareföreningen. Samtidigt är NOFF en toppenorganisation och relationen till dem ser vi som värdefull i många frågor. Men vi skulle inte ha resurser att företräda alla förlag.
En stor skillnad är såklart medlemsavgiften. Förläggareföreningen (idag 63 medlemsförlag) har en medlemsavgift på 3000 kr och sedan tillkommer en serviceavgift som har en fast och en rörlig del. Den rörliga delen baseras på förlagets omsättning. Totalt innebär det att de minsta förlagen betalar strax under 20 000 kronor per år och de allra största betydligt mycket mer.
De allra minsta hobbyförlagen tycker redan NOFF:s medlemsavgift på 1200 kr är mycket.
– Det är väldigt lätt att starta förlag, det finns inga trösklar. De här allra minsta förlagen, exempelvis egenutgivare, kanske ska vara i ett annat forum än Förläggareföreningen. Även om vi förstås tar tillvara hela branschens intressen när vi driver stora viktiga frågor som att höja Litteraturstödet, säger Mikaela Zabrodsky.
Just ett höjt Litteraturstöd blir en viktig fråga att driva framöver. Coronakrisen har visat på behovet liksom digitaliseringen där det finns farhågor om att den kommer att drabba vissa delar av utgivningen som exempelvis inte gör sig lika bra som ljudbok.
– Litteraturstöd är jätteviktigt inte minst för de små förlagen men framför allt för att värna kvalitet i utgivningen, säger Mikaela.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
