En ny rapport från Svenska Förläggareföreningen visar att ljudbokslyssnandet hos barn i åldern 9–12 följer samma mönster som läsandet.
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker, klart mer än vuxna. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är formativt viktiga år för barns relation till litteratur.
Det visar rapporten Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn, som litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet skrivit på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen och som baseras på användardata från streamingtjänsterna Bookbeat, Storytel och Nextory.
– Det har varit överraskande hur stort genomslaget av ljudböcker är för barn, vilket gör det viktigt att tala om. Vad betyder det exempelvis om barn lyssnar på litteratur? Kan det leda till ett intresse för att läsa böcker eller ta till sig berättelser på fler sätt? säger Ann Steiner i ett pressmeddelande.
Precis som för vuxna är det populärt även bland barn att lyssna på långa bokserier och hela författarskap. Barnljudböckerna är i högre grad transmediala än vuxenljudböckerna, med starka influenser från till exempel poddar, digitala medier och tv-serier.
Studien visar även bland annat att det nu produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker, en utveckling som skett de senaste åren. Detta skiljer sig stort från vuxenlitteraturen, där de tryckta titlarna är mångdubbelt fler än ljudböckerna.
