Vårens böcker 2022 bäddar för debatt och comeback

Författare såväl som romanfigurer gör i vår comeback på parnassen. Somliga hittar även tillbaka till poesin eller prosan, medan andra testar nya genrer. TT tittar på vårens böcker 2022.

Daniel Sjölin satte 2007 tillfällig punkt för sitt författarskap under eget namn med “Världens sista roman”. Sommaren 2021 gjorde Sjölin förvisso smygcomeback med tidningsföljetongen “Erövraren”, men i vår kommer den riktiga romanåterkomsten. “Underskottet” (7/4) utspelas 100 år in i en smått kaotisk svensk framtid.

Linnea Axelsson gör också hon ett slags comeback. Det har bara gått fyra år sedan det Augustprisade dikteposet “Aednan”, men “Magnificat” (2/3) blir hennes första roman sedan debuten 2010 med den prosalyriska boken “Tvillingsmycket”.

Comeback gör också Sara Gordan med romanen “Natten”. Boken handlar om en mamma som i nattens mörker söker en tonårsdotter som är puts väck. “Natten” är Gordans första bok sedan romanen “Martin Andersson – Ett skuggspel” från 2013. Poeten Helena Boberg ger också hon ut sin första bok på nio år. “Röd melankoli” (10/3) är en poetisk sjukdomsskildring där tumörerna gnistrar som stjärnor.

Nuckan är tillbaka

Det blir också andra former av återseenden. Malin Lindroths alter ego Nuckan, som 2018 tog Sverige med storm i essäboken “Nuckan”, är tillbaka och axlar i den radikala relationsspaltsboken “Nuckans hjärtespalt” (21/1) rollen som kärleksrådgivare.

Andra efterlängtade återseenden blir det när Nina Wähä, som 2019 Augustprisades för romanen “Testamente”, är tillbaka med den nya romanen “Babetta” (27/1), samt när Margareta Magnusson, 87 år, följer upp debuten “Döstädning” från 2017 med boken “Levnadsråd från någon som troligen kommer dö före dig” (22/4).

Ett annat slags comeback blir det när Jan Guillou låter två gamla romanhjältar – journalisten Erik Ponti och spionen Carl Hamilton – slå sina kloka skallar ihop i “Den som dödade helvetets änglar” (19/1). Boken blir startskottet för en ny romanserie.

Prosaist blir poet

Lars Andersson räknas som en av våra främsta prosaister, men nu, närmare 50 år efter romandebuten 1974 med “Brandlyra”, debuterar han som poet med “Jordens ansikte” (februari). Poeten Hanna Rajs gör tvärtom – efter två diktsamlingar publicerar hon sin första roman. “Där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn” (12/4) handlar om en förlust efter vilken man inte kan gå vidare i livet. Ida Linde å sin sida återvänder till poesin efter flera romaner. “Karons tunnelbana” (3/2) är hennes första diktbok sedan debuten 2006 med “Maskinflickans testamente”.

Ytterligare en genrebytare är romanförfattaren Johan Heltne. I vår kommer han med den debattsugna essän “Sympati för djävulen” (7/2), i vilken han vädrar sin oro för att alla har blivit moralister, och då i synnerhet författarna och bokbranschen. Räkna med en ny runda i debatten om huruvida all bra litteratur också måste var god.

Bäddat för debatt

En annan debatt som lär ta fart på nytt är den om huruvida det i romanform är försvarbart att ta ära och heder av nu levande människor. Regissören Jenny Andreasson nämner inga namn i sin debutroman “Teatern” (17/3), men teatern ifråga påminner inte så lite om Dramaten i Stockholm, och dess chef, “den norske regissören”, påminner om en före detta Dramaten-chef från vårt grannland.

Kanske väcker även Emma Leijnes reportagebok “I en annan klass” (14/1) debatt? Boken handlar om hur elever i svenska skolor delas upp utifrån bakgrund, och om hur kvaliteten skiljer sig åt mellan olika skolor. Varför är det så? Eventuellt finns svaret i Karin Grundberg Wolodarskis “Experimentet” (14/1), som handlar om hur skattefinansierade skolor i Sveriges tillåts drivas av bolag med vinstintressen.

Proust satte punkt

I vår är det 100 år sedan den franske författaren Marcel Proust fullbordade sin romansvit “På spaning efter den tid som flytt”, vilket redan har uppmärksammats genom att Gunnel Vallquists översättning har kommit i nyutgåva. Jubileet firas också med Carl Johan Malmbergs “Lyckans gåta” (18/1), en bok där såväl noviser som Proust-kännare kan slå följe med vägvisaren Malmberg genom Prousts minnen.

För Prousts berättare var det en madeleinekaka och lindblomste som fick minnena att flöda. I Karolina Ramqvists “Bröd och mjölk” (10 mars) väcker däremot nästan allt käk berättarens minnen. Mandariner, rostbröd, rispuddingar och schwarzwaldtårtor – allt som går att äta tycks vara bundet till specifika minnen, och till ett ärvt matsalsbord.

Text: Viktor Andersson/TT

Fler böcker att se fram emot i vår

Häng city av Mikael Yvesand (Polaris 10/1).

Tokyo Ueno station av Yu Miri (Albert Bonniers förlag 14/1)

Det är tropiska nätter nu av Anna Dahlqvist (Bokförlaget Atlas, 20/1).

En intellekt världsmästare av Ulf Karl Olov Nilsson (Norstedts 10/2).

Vesalius av Magnus Dahlström (Albert Bonniers förlag 22/2).

Vuxna dikter av Geir Gulliksen (Ellerströms 1/2).

En människa kan mördas men inte idéer – En biograf över Anna Lindh av Eva Franchell (Albert Bonniers förlag 2/3).

10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld av Elif Shafak (Tranan 9/3).

Svart historia av Amat Levin (Natur & Kultur 18/3).

Allt blir bra av Carolina Setterwall (Albert Bonniers förlag 18/3).

Vargarna från evighetens skog av Karl Ove Knausgård (Norstedts 24/3).

Nya världens evangelium av Maryse Condé (Leopard förlag 28/3).

Den unge Walters lidanden av Augustin Erba (Albert Bonniers förlag 29/3).

Migrationer 1976–2022 av Gloria Gervitz (Rámus Förlag 21/3).

Vård och omsorg av Olivia Bergdahl (Ordfront 8/3).

Eurotrash av Christian Kracht (mars).

Jag har torkat nog många golv – En biografi om Maja Ekelöf av Nina van den Brink (Norstedts 7/4).

Systrarna av Anna Jörgensdotter (Albert Bonniers förlag 20/4).

Min är hämnden av Marie NDiaye (Natur & Kultur 21/4).

Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia av Leonidas Aretakis (Natur & Kultur 22/4).

Om någon skulle komma förbi av Thomas Korsgaard (Weyler förlag 22/4).

JR2 av Joakim Rask (It-lit 19/4).

En ny gud av Zara Kjellner (Nirstedt/litteratur 15/3).

Köplänkar till vårens böcker 2022