De grafiska formgivarna är alltför ofta anonyma, till skillnad från exempelvis fotografer. Svenska Tecknare vill ändra på det med initiativet #vemformgav.
Det är en självklarhet att fotografer, konstnärer och musiker namnges men de grafiska formgivarna är nästan alltid anonyma. Trots att den är ett viktigt inslag i den visuella kulturen har grafisk form inte en lika framskjuten roll som andra kreativa discipliner.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Nu lanserar den fackliga föreningen Svenska Tecknare (som representerar grafiska formgivare, illustratörer, animatörer och serietecknare) kampanjen #vemformgav. Det är en uppmaning till föreningens medlemmar, allmänheten, uppdragsgivare och medier att börja uppmärksamma de grafiska formgivarna genom att namnge dem i likhet med hur fotografer, författare och musiker namnges.
– Jag är helt övertygad om att många är intresserade av att veta vem som formgett. Jag tror även att det finns ett stort värde för uppdragsgivare att öppet stoltsera med att de anlitar professionella grafiska formgivare för sin hemsida, logga eller omslag, säger Nille Svensson, grafisk formgivare och styrelseledamot i Svenska Tecknare, i ett pressmeddelande.
Utöver det ideella värdet i att namnge formgivaren finns det andra skäl till att lyfta upphovspersonerna. Att den grafiska formgivaren systematiskt inte namnges kan bidra till uppfattningen att form och design inte har samma värde eller betydelse som andra kreativa discipliner.
– Genom att koppla verket till upphovspersonen kan vi lyfta grafisk forms värde. Sen kan man även se det rent kommersiellt: det blir enklare för uppdragsgivare att hitta formgivare när de vet vilka som skapat olika verk, säger Nille Svensson.
Svenska Tecknare uppmanar sina medlemmar och följare i sociala medier att ställa frågan “Vem formgav?” och att använda #vemformgav varje gång en formgivare inte är namngiven. Förhoppningen är att frågan ska ge ringar på vattnet och en effekt på sikt.
– Under senhösten kommer Svenska Tecknare även att kontakta förlag, tidningar, museer med flera för att försöka få dem att namnge alla visuella kreatörer i samband med publiceringar för att ändra normen för namngivning, säger verksamhetsledare Sandra Nolgren.
I förra veckans utgåva av Analysbrevet tog Boktugg upp frågan om vilka medarbetare som bör namnges och på vilket sätt i en bok. En aktuell fråga är om översättare bör synas på omslaget. En annan är ifall bokbranschen borde ta efter filmbranschen och ta för vana att namnge samtliga personer som varit inblandade i att ta boken från idé till läsare.
LÄS ÄVEN: Är bokbranschen för dålig på att låta andra än författaren synas?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!