Hon ville bli världens mäktigaste kvinna och skulle storsatsa i USA. Men uppblåsta siffror fick annonsörerna att dra öronen åt sig. Nu berättar Isabella Löwengrip allt i sin självbiografi.
– Jag vill visa alla sidor av mig, både hybris och självhat, säger hon.

Isabella Löwengrip har hektiska dagar. Hon gör en mängd intervjuer inför utgivningen av sina memoarer, “omkring 30 stycken” säger hon när TT träffar henne. Men livet i hetluften är bara tillfälligt och hon försäkrar att hon inte vill tillbaka till tiden när hon tänkte bo i New York varannan vecka och inspirera amerikaner att flyga mer privatjet.

– Det gick väldigt fort. Livet fick ett högre tempo, bolagen skulle drivas snabbare och jag tog större risker. Jag sa hejdå till Sverige i mitt sommarprat och kände att ingenting kunde stoppa mig. När jag vaknade upp ur min mani så kände jag en otrolig skam över att jag hade pratat så till hela svenska folket – men det är också en del av min sjukdom.

Ingen “superkraft”

I “Isabella” berättar Isabella Löwengrip för första gången att hon är bipolär. Tidigare har hon kallat adhd för sin “superkraft”, men det var en felaktig diagnos och de där superkrafterna visade sig vara maniska perioder, eller skov.

– Jag tar medicin nu, den är en trygghet för mig. Jag vet att jag kan fortsätta vara kreativ och starta bolag, men det kommer inte att bli de här skoven som jag hamnade i tidigare. Jag kommer inte att åka till USA och hyra en lägenhet för 250 000 i månaden. Som jag ser det hade jag ett maniskt skov som pågick från 2017 till 2019.

TT: Har du tvekat inför att berätta offentligt?
– Ja. Jag tror att bipolaritet kan skrämma många, att man ska anses vara konstig eller udda. Det låter ju läskigt med någon som hamnar i skov och blir depressiv. Min mamma har ifrågasatt varför jag valde att skriva boken. Men jag måste få berätta vem jag är.

Månaderna kring “kraschen”

“Isabella” utspelar sig tidsmässigt på två plan: ett som tar sin början i Isabella Löwengrips barndom och ett som följer henne under månaderna kring “kraschen”, som hon kallar det.

2019 publicerade Expressen en granskning av hennes följarsiffror, som visade att följarna i alla kanaler slogs samman till 1,5 miljoner. Men det betydde inte att det var 1,5 miljoner unika personer som följde henne.

– Ingen hade någonsin pratat om hur följare skulle räknas. När vi satt i säljpresentationer så var vi öppna med varje kanals storlek. Det var aldrig någon som tänkte på att det kan vara samma person som följer mig på flera ställen.

TT: Du tänkte aldrig att någon skulle räkna efter?
– Jag tänkte aldrig att jag räknade fel.

Kontakt med föräldrarna

Våren 2020 intervjuades Isabella Löwengrip i Sveriges Radios “Söndagsintervjun” och hävdade att det förekommit misshandel i hemmet under barndomen. Intervjun anmäldes av Isabella Löwengrips mamma och fälldes senare i Granskningsnämnden för intrång i privatlivet. Anklagelser av lika grov natur finns inte med i boken och i dag har hon kontakt med båda sina föräldrar.

– Jag bjöd in dem tidigt i bokprocessen. Det är viktigt att de får säga sitt. Jag var rädd att pappa skulle bli arg för att jag tar upp hans alkoholproblem, men han är nykter i dag och säger “det är ju en del av mig”. För mamma var det tuffare att läsa. Hon håller inte med om vissa saker och tycker att hon gjort allt hon kan för att jag skulle få en trygg uppväxt.

I bloggen skriver Isabella Löwengrip att hon tror att boken kommer att orsaka rubriker i medierna av två anledningar. Den första är att hon är bipolär, den andra hennes ätstörningar. Hon har alltid envist hävdat att hon är nöjd med sin kropp.

– Det känns som att jag har gått runt och ljugit i flera år och sagt att jag har mått bättre än jag gjort. Jag skrev ju till och med en bok när jag var 20, “Egoboost”, om att man ska acceptera sig själv. Det har varit en roll jag har tagit, den här att vilja vara en förebild. Men det är nog min största lögn hittills.

TT: Har ingen anat att du haft ätstörningar?
– Jag har aldrig fått frågan. Och inte riktigt förstått det själv heller. Jag har tänkt att det är normalt att äta nyttigt i veckorna och sedan hetsäta på helgerna. Men jag var extrem. Nu går jag till en klinik varje vecka, men även om jag har lärt mig att äta normalt så finns hjärnspökena kvar.

Att skriva boken, tillsammans med författaren Rebecka Edgren Aldén, beskriver Isabella Löwengrip som en jobbig process.

– Folk undrar om jag vill skapa en ny karaktär som man ska tycka synd om, en underdog. Men jag har gjort så gott jag kunnat för att få fram en sann bild av mig själv.

Text: Ann Edliden/TT

Ny bok av Isabella Löwengrip

Isabella

av Löwengrip, Isabella, Edgren Aldén, Rebecka

• Förlag: Bazar Förlag
• Format: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 2021-11-05
• ISBN: 9789180060448

Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutlet

Handla böcker där du är – hitta närmsta bokhandel

Fakta: Isabella Löwengrip om …

… inte Expressen hade publicerat sin granskning:
“Bolagsmässigt så hade det gått bra, intäkterna skulle nog ha ökat så mycket i USA att vi hade gått med plus. Men privat hade jag kraschat. I den här manin så blir du extrem, behöver inte sova på nätterna och kan jobba hur mycket som helst. Men man kraschar förr eller senare och hade jag bott varannan vecka i USA tror jag inte att jag hade överlevt. Jag tror att det hade blivit ännu mer tabletter, alkohol och fester. Jag är tacksam över att kraschen kom och i dag lever jag ett vanligt liv – åtminstone mer vanligt i mina ögon.”

… att vara känd som en “economista” men förlora två miljoner i månaden:
“Det är viktigt att ha kontroll över sin ekonomi, men det betyder inte att man ska sluta resa och shoppa. Jag förstår att för gemene man kan det verka konstigt att prata om sparande och sedan gå och shoppa dyra saker i nästa stund. Men en economista är ju en kvinna som har koll på sina pengar för att kunna leva det liv hon vill leva. Jag har varit extremt duktig på att förvalta mina pengar och hade lagt undan åtta miljoner som buffert. Men när kraschen kom försvann den snabbt.”

… sanningen:
“Sanningen är tudelad. Särskilt i den här sociala medier-världen där influencers finns. Man har en sanning privat och en utåt. Det är ens jobb, att man måste skarva. Det är lättare att försköna och säga att jag trivs bra med min kropp och min familj är alltid sams. Men det handlar om ett urval, att man väljer att prata om vissa saker. Och vissa problem pratar man inte om.”