Nu kommer ljudboksboomen bland de yngre läsarna

Svenskarna och internet 2021 eböcker ljudböcker böcker
Hur står det till med bokläsandet och boklyssnandet i Sverige? Det och mycket annat försöker rapporten Svenskarna och internet 2021 ge svar på. Montage: Boktugg.

För första gången mäts medieanvändningen för gruppen 8-11 år i rapporten Svenskarna och internet. Den visar på en ljudboksboom bland barnen. Men även att det dagliga lyssnadet på ljudböcker är stort bland 60-, 70-, och 80-talister.

Idag släpptes den stora rapporten Svenskarna och internet 2021. Den tittar bland annat på våra medievanor. Den innehåller en hel del spännande ur ett bokbranschperspektiv. Tyvärr är den inte helt jämförbar med 2020 års rapport eftersom man ändrat frågeställningarna:

Det som också är nytt i år är att vi avgränsat frågan till att avse medieanvändning till de senaste 12 månaderna. Tidigare år har frågan varit om man någon gång någonsin konsumerat medietjänsterna. De olika medieslagen har även i år delvis beskrivits mer utförligt för att minimera missförstånd om vad som avses. Likaså innehåller årets fråga samtliga medieslag i jämförelse med varandra, istället för uppdelade på flera separata frågor. Detta gör att årets fråga inte är fullt jämförbar bakåt i tiden.

Låt oss fokusera på pappersböcker, eböcker och ljudböcker som är de tre bokformat som finns med i frågorna till deltagarna i undersökningen.

Förra året gällde mycket av statistiken 16+ år gamla, i år har man utökat ända ner till 8 år. Vilket ger flera intressanta insikter – inte minst när det gäller ljudböcker och barn.

Fler läsare och lyssnare av böcker på lågstadiet

Inte oväntat sjunker andelen som läst en bok de senaste tolv månaderna när man jämför eleverna på lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Vi får väl hoppas läromedel är undantaget när vi ser att bland högstadie- och gymnasieungdomarna har inte ens hälften läst pappersböcker under de senaste 12 månaderna.

Jämförelse av barn i olika åldrar och hur många procent av dem som läst/lyssnat böcker de senaste 12 månaderna. Grafik: Boktugg.

Anmärkningsvärt är alltså att 62 % av lågstadieeleverna läst en pappersbok. Man kan förstås tycka att siffran borde vara högre med tanke på hur lärare och föräldrar ältar vikten av att läsa böcker. Men hela 50 % av barnen på lågstadiet hade alltså lyssnat på ljudböcker.

Ur ett branschperspektiv är detta verkligt intressant och kommer att bli ännu mer spännande att följa kommande år för att se om ljudbokslyssnandet dels ökar ännu mer och ifall ökningen följer med uppåt i åldrarna framöver.

Bland gymnasieeleverna är nämligen ljudbokslyssnandet endast 20 % vilket är lägre än bland befolkningen i sin helhet (26 %).

Om vi jämför med podcastlyssnandet ser vi att detta följer omvänt mönster: lågstadiet (15 %), mellanstadiet (24 %), högstadiet (35 %) och gymnasiet (46 %). För befolkningen som helhet svarar 42 % att de lyssnat på poddar någon gång under det senaste året.

Så låt oss titta på alla svenskar 8+ år och hur deras medievanor ser ut för våra bokformat. Här får vi även en uppdelning i hur ofta (senaste året, varje vecka och varje dag).

Så här ser läsandet och lyssnandet av böcker ut i procent för alla svenskar (8+ år) uppdelat på hur ofta. Podcasts är med som jämförelse för ljudboken. Grafik: Boktugg.

Vilka slutsatser kan vi dra av allt detta? Ja, det går förstås att gräva och jämföra med exempelvis läsande av digitala dagstidningar vilket 31 % gör dagligen och 55 % gjort det senaste året. Det är mer än för bokformaten:

  • Pappersboken (15 % dagligen, 27 % varje vecka och 51 % senaste året)
  • Ljudboken (8 % dagligen, 12 % varje vecka och 26 % senaste året)
  • Eboken (3 % dagligen, 4 % varje vecka och 11 % senaste året)

När det gäller betalningsviljan svarar 32 procent (av dem som är 18+ år) att deras hushåll under året köpt pappersböcker och 20 procent att de betalat för ett abonnemang för digitala böcker.

Det kan jämföras med digitaliseringen av dagstidningarna där 29 % betalar för papperstidning och 28 % för digital tidning. Kommer vi att se samma utveckling för böcker om några år? Eller kommer pappersboken att behålla sitt grepp då det finns helt andra värden i att exempelvis ge bort en fysisk bok i present?

Ljudbokslyssnandet har fortfarande inte slagit igenom bland de äldre. På frågan om de lyssnat på ljudböcker någon gång de senaste 12 månaderna är det absolut lägst andel bland dem som är födda på 1920- och 1930-talet (9 %) och högst bland dem födda på 2010-talet (48 %). Bland 80-talisterna är det 34 % och 70-talisterna 29 %.

Återigen, eftersom podcasten på många sätt ligger nära ljudboken, kan vi konstatera att siffrorna för poddar är enormt höga bland 90-talister (75 %) och 80-talister (64 %).

En av tio lyssnar dagligen på ljudböcker

Var hittar vi storkonsumenter av ljudböcker? Jo, dels bland de yngsta (födda på 2010-talet) där 14 % lyssnar på ljudböcker varje dag. Men även 60-talister (10 %), 70-talister (9 %) och 80-talister (11 %) är det många som lyssnar på ljudböcker varje dag.

Var finns tillväxtpotentialen för de digitala boktjänsterna? Ja, rent statistiskt är det fortfarande lägst andel som betalar för en prenumerationstjänst bland de äldre. I gruppen 66+ år är det endast 9 % som har ett abonnemang på digitala böcker – bland de yngre vuxna (18-29 år) är siffran 20 %.

Det här innebär inte att de äldre är analoga, 37 % av dem som är 66+ år betalar för en prenumeration på en digital dagstidning.

Och slutligen för författare kan det vara värt att uppmärksamma att man även ställt frågan ifall någon betalar direkt till upphovsmannen (exempelvis via Kickstarter, Patreon eller liknande). Författare nämns visserligen inte som exempel, i rapporten räknar man istället upp journalist, poddare eller youtubare. Även där är de yngre bäst på att stödja, 8 % säger sig ha gjort detta jämfört med 2 % i gruppen 66+ år. För alla svenskar över 18 år är andelen 6 %. Allra mest givmilda är 80-talisterna (13 %) och framför allt männen i denna åldersgrupp (17 %).

Summering: Det var mycket siffror. Den som är intresserad av ännu mer klickar givetvis vidare till Svenskarna och internet 2021 för att gräva vidare själv. Exempelvis för att se hur böcker i olika format står sig mot andra medier som rörlig bild och musik.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.