Årets Nobelpris i litteratur går till romanförfattaren Abdulrazak Gurnah från Zanzibar. Han beskrivs av Svenska Akademien som en av de tongivande postkoloniala författarna från Afrika.

– Jag är väldigt tacksam för att Svenska Akademien har nominerat mig och mitt arbete. Det är bara ett så stort pris och en så enorm lista över fantastiska författare – jag försöker fortfarande att ta in det, säger Gurnah till nyhetsbyrån Reuters.

– Det kom som en så total överraskning att jag var tvungen att vänta tills jag hörde tillkännagivandet innan jag kunde tro på det, fortsätter han.

Beskedet kom när Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm traditionsenligt klockan 13 öppnade dubbeldörrarna i Börshuset i Stockholm.

“För att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”, lyder Akademiens motivering.

Mats Malm har nått Gurnah för att förmedla nyheten.

– Jag har just talat med honom på telefon.

– Vi har talat om praktiska ting för allting är komplicerat i år, säger han.

Gurnah kommer att bjudas in till Stockholm när det är möjligt, men han missar årets fest och prisceremoni med anledning av pandemin.

– Prisutdelning och nobelföreläsningar kommer att arrangeras i nobelpristagarnas närhet och sändas digitalt, säger Malm.

“Bär spår av koranen”

Tidigare ständige sekreteraren Anders Olsson ger en fördjupad presentation av Abdulrazak Gurnah, som är verksam i England, dit han flydde som 18-åring.

– Han har varit erkänd som en av de tongivande postkoloniala författarna från Afrika, säger Olsson.

Fram till pensioneringen var Gurnah professor i litteratur med inriktning på postkoloniala författarskap vid universitetet i Kent.

– Hans berättelser bär spår av koranen och Tusen och en natt.

Pristagaren rör sig enligt Olsson i mellanrum mellan kulturer, mellan det liv som var och det liv som hägrar, men det är ett osäkert tillstånd som aldrig mer kan övervinnas. Hans blick är kärv, samtidigt som han är en stor och medkännande skildrare av människoöden, enligt Anders Olsson.

– Bara ett par romaner av Gurnah har översatts till svenska, säger han.

“Hela litterära världskartan”

I år har Akademien haft ögonen på sig mer än vanligt. Efter ett tillskott av nya ledamöter och ett förändrat arbetssätt väntade sig många att det skulle synas på pristagarvalet. Som vanligt pekade litteraturvärlden på det faktum att 95 av de 117 författare som tidigare har fått priset är européer eller nordamerikaner.

Flera nya ledamöter har också haft som uttalad ambition att bredda priset.

– Det är klart att vår blick vidgas hela tiden och det är vår strävan i Akademien när vi tar in omvärldsexperter för att stärka vår överblick och vår fördjupning i litteratur, till exempel i den postkoloniala världen, säger Anders Olsson.

Olsson får frågan om hur flyktingsituationen i världen, och särskilt i Europa, påverkat valet av pristagare.

– Vi tittar framåt och behöver lång tid på oss när vi förbereder ett pris som det här, jag tycker inte att den akuta situationen i Europa och runt Medelhavet har påverkat det här priset, säger han.

“Akademien överraskar”

Lisa Irenius, kulturchef på Svenska Dagbladet, påpekar att Abdulrazak Gurnah inte har funnits med bland förhandsfavoriterna.

– Akademien överraskar igen. Det har pratats mycket om att det var dags för en icke-västerländsk pristagare men det här är ett namn som knappt har förekommit i spekulationerna innan, säger hon.

– Det är en författare som också belyser, vad jag förstår, många frågor som diskuteras mycket i dag, om att befinna sig mellan kulturer, att leva i exil, att vara flykting, och som också skildrar kolonialismens efterverkan.

– Det är tydligt att Akademien verkligen har lyssnat på den kritiken om att det har varit för få pristagare utanför Europa och Nordamerika, säger hon.

“Ett jätteroligt val”

Valet av Abdulrazak Gurnah är både överraskande och roligt, enligt litteraturkritikern och författaren Eva Ström.

– Jag får erkänna att jag varken hade läst honom eller hört talas om honom. Men jag tycker att det är ett jätteroligt val. Dels har man gått utanför västvärlden med Europa och USA, dels skriver han om migration och flyktingar vilket är ett oerhört aktuellt världsproblem. Med det här valet öppnar man en ny dörr.

– Det är också roligt att hans få böcker som är översatta till svenska ligger på ett litet förlag. Vilket väderkorn de måste ha haft!

Bokförläggare Henrik Celander, som givit ut Paradiset av Abdulrazak Gurnah (2012) samt Den sista gåvan (2015) hade inte förväntat sig ett Nobelpris till Abdulrazak Gurnah.

– Nej… Jag har visserligen hört någon – nu kommer jag inte ihåg vem – som sagt att hans böcker har Nobelpriskvalitet. Men jag hade aldrig förväntat mig att han skulle få det, säger Henrik Celander när TT besöker hans förlag i Lund.

– Jag har inte gått här och väntat.

“Akademien är förändrad”

Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker sig se en förändring i Svenska Akademiens arbete.

– Jag tänker att det här är ett tydligt utslag av att akademien är förändrad i grunden. Det är helt uppenbart ett resultat av det nya arbetet med Nobelpriset där man arbetar i samråd med externa experter. I det här fallet har man hittat en svart författare från Afrika, för andra gången i Nobelprisets historia, vilket är utmärkt. Man har också hittat en författare med vilken man lyckas med konststycket att totalt överrumpla både allmänheten och de som arbetar med litteratur, säger Björn Wiman.

Nobelpristagaren är känd för kännare av afrikansk litteratur, men inte för en bredare krets, enligt Wiman.

– Det är lyckosamt att man hittar ett namn nu som många kan lära känna på det sättet. Samtidigt är det en berättare som med sina teman tydligt behandlar sådana ämnen som akademien tidigare har belönat, som kolonialismens konflikter och såriga historia, säger han.

Fakta: Abdulrazak Gurnah

Född 1948 på ön Zanzibar vid Tanzanias kust.

Kom till England som 18-åring efter en flykt.

Började skriva som 21-åring under exilen. Hans första språk är swahili, men hans litterära språk blev engelska. Först 1984 kunde han återvända till Zanzibar.

Har publicerat tio romaner samt ett antal noveller. I hans författarskap återkommer flyktingens erfarenhet som tema.

Källa: Svenska Akademien