En särskild kulturcheck på 150 kronor till alla folkbokförda i Sverige som fyllt 18 år. Det är det kanske mest radikala förslaget i utredningen för kulturens återstart som nu presenteras för regeringen.

Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre närmsta åren. Därefter 760 miljoner kronor årligen – pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslås i utredningen för kulturens återstart, “Från kris till kraft”, som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) på torsdagsmorgonen.

– Det har varit ett hårt slag med de här 18 månaderna av restriktioner, det är väldigt tufft, och även om krisstöden varit generösa har de inte tillnärmelsevis mött intäktsbortfallet i branschen, säger regeringens utredare Linda Zachrison.

– Många planerar att lämna kulturlivet, och en del har redan gjort det.

En extra skjuts

Utredningen rymmer ett 40-tal olika förslag som syftar till att både stärka och utveckla kulturlivet både på kort och lång sikt. De föreslagna kulturcheckarna beräknas kosta staten 585 miljoner, och ska kunna användas som betalning både vid privata och offentliga aktörers evenemang.

– Kulturlivet är ju helt beroende av att publiken återvänder, av att man håller fortsatt kvalitet och relevans så att det blir angeläget att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör är ett enormt stort steg, men nu måste medborgarna börja hitta tillbaka också, säger Linda Zachrison.

Kulturminister Amanda Lind (MP) beskriver utredningen som “ett strategiskt viktigt verktyg”.

– Vi måste vara uthålliga, “mod och visioner” tycker jag väl sammanfattar behoven framåt. Kulturlivet behöver de bästa förutsättningar för att återstarta, jag är glad över att utredningen har jobbat i så nära dialog och brett med kulturlivet.

Inför nästa år föreslår utredningen åtgärder för 1,55 miljarder kronor varav några också finns med i den kulturbudget som regeringen redan presenterat, däribland permanenta höjningar av stöd till regional kultur och så kallade produktionsincitament för filminspelningar i Sverige. Regeringen lägger samtidigt 745 miljoner kronor på stimulansstöd som Kulturrådet ska fördela, och enligt kulturministern kan dessa pengar finansiera “en hel del av utredningens förslag”. Hon går dock inte in på vilka.

– Nu har jag fått utredningen i min hand och nu kommer vi att analysera förslagen och se vilka av dem som kan vara möjliga att förverkliga i budgeten för nästa år.

Stora delar av kulturlivet har små eller inga ekonomiska marginaler alls – det gäller i synnerhet för det fria kulturlivet, konstaterar utredningen som förutom förstärkta offentliga anslag också efterlyser satsningar för att åstadkomma en större privat finansiering, exempelvis genom stiftelser, något som Sverige saknar tradition av.

Sämre möjligheter

Frilansande konstnärer och egenföretagare har drabbats hårdast, framhåller utredningen. De har samtidigt sämre möjligheter att få del av näringspolitiska insatser. Låga och oregelbundna inkomster gör det också svårare att ta del av de generella trygghetssystemen. Därför är det “ytterst angeläget” att pågående utredningar tittar på konstnärers villkor, menar Zachrison.

Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersättas. Ett annat exempel på detta är e-böckerna som inte ingår i biblioteksersättningen vilket gör att författarna går miste om pengar. Just bibliotekens utlån av e-böcker kräver en egen utredning, enligt “Från kris till kraft”.

Under pandemin har samtidigt arbetet med att bygga upp relationer till nya publikgrupper avbrutits. Även kulturskolorna har påverkats och allt detta, i kombination med att konstnärernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstärka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar, enligt utredningen.

På landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och där behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegårdar, amatörteaterföreningar och körer.

Text: Erika Josefsson/TT