Vad är skillnaden mellan traditionell utgivning, hybridutgivning och egenutgivning? Låt oss jämföra med boendeformer för att kanske visualisera för- och nackdelar med de olika utgivningsformerna.
Titt som tätt dyker frågan upp på Facebook: Vad är egentligen skillnaden mellan de olika förlagsformerna? Jag har tidigare argumenterat för att skrota begreppet hybridförlag eftersom ingen verkar kunna enas om exakt var gränsen går mellan hybrid-, egen- och traditionell utgivning.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Så låt oss leka med tanken att när du söker ett hem för din bok är det lite som att skaffa en bostad. Fast ändå inte. Det finns då grovt räknat tre varianter: du kan hyra, köpa en bostadsrätt eller köpa ett hus. Inom dessa tre huvudalternativ finns det givetvis bra och dåliga val du kan göra – och som ibland är svåra att se när man skriver på kontraktet.
Det traditionella förlagshuset är ett hyreshus.
Nu protesterar någon genast: ”Men du behöver inte betala någon hyra när du får ett traditionellt utgivningsavtal. Det är gratis. Jag får till och med betalt i förskott för att flytta in.”
Men du betalar med din tid. Du har redan lagt hundratals timmar på din bok och den intiala ersättningen är ytterst sällan så hög att den kompenserar för denna arbetstid.
Så varför likna det vid ett hyreshus? Jo, för att du som författare inte behöver bekymra dig. Det är klart att du själv behöver städa (snacka om dina böcker på sociala medier och göra signeringar) men om tvättmaskinen går sönder ringer du bara hyresvärden. Du behöver inte sätta dig in i någonting kring hur fastigheten fungerar. Även om det finns fördelar med att veta så att du inte förstör något.
Hybridförlaget är en bostadsrätt.
Du vill sänka dina boendekostnader genom att själv investera men ett smart mellansteg är att köpa en bostadsrätt – du blir medlem i en förening.
Nu behöver du själv betala för betydligt mycket fler saker. Går tvättmaskinen sönder måste du reparera den eller köpa en ny. Men du är inte helt utlämnad, föreningen samarbetar och byter exempelvis fönster eller tak vid behov.
I förlagsvärlden får du behålla en större del av vinsten, men du tar en risk precis som vid en bostadsaffär. Det är inte säkert att du kan sälja hela den där upplagan eller får tillbaka pengarna du investerade.
Dessutom måste du följa föreningens regler. Om majoriteten inte tycker att ni ska installera fiber så kan du få nöja dig med en föråldrad internetanslutning, och ifall föreningens styrelse inte sköter underhållet kan det komma en kollektiv smäll i efterhand.
Egenutgivning är en villa. Eller ett torp.
Är det billigare att äga än att hyra sin bostad? Det beror på. Precis som i valet mellan egenutgivning och traditionell utgivning finns det för- och nackdelar med att äga sitt eget hus.
Har du gott om pengar kan det innebära en arkitektritad villa och att du unnar dig en trädgårdsmästare och hantverkare. Men det kan även innebära att du köper ett torp utan kommunalt vatten och måste vara lite händig för att själv fixa problem.
Även om grannar och byggnadsnämnd kan ha synpunkter och du är tvungen att följa vissa regler så är eget förlag eller eget hus en helt annan frihet.
De mest framgångsrika författarna bor på hotell.
Nu kommer någon att tycka att de bästsäljande svenska författarnas val av förlagshus inte kan innebära hyresrätt.
Men kanske ska vi se det som att de tjänar så bra på sitt författarskap att de har råd att bo på hotell? Där servicenivån är betydligt mycket högre än i en hyreslägenhet.
Många av dem vet att det skulle ge dem mer ifall de byggde ett eget hus eller köpte en andelslägenhet, men bekvämligheten är viktigare. Och kanske statusen. Att bygga ett eget hus med spa är kanske dyrare än att hyra?
Boende och bokutgivning är olika saker
Det är klart att ge ut en bok är ett mindre beslut än att välja boende. Men det finns tydliga likheter. Exempelvis är det ett långsiktigt beslut. De flesta förlagsavtal är idag på runt sju år. Det är inte så att du kan säga upp och flytta efter tre månader som du kan med en hyresrätt.
På samma sätt är det ett långsiktigt åtagande att starta ett eget förlag, det kräver mycket mer jobb och måste ses som ett flerårigt projekt.
Oavsett förlagsform så är det en fördel att förstå branschen och hur den fungerar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
