Svamparna är runtomkring oss. Nu även i bokhyllorna. Om svampar som vi vill plocka för att äta och de där som tillhör kretsloppet och gör att vi kan överleva.
Kanske är det för att det är den tiden på året då svampplockning fyller våra flöden på sociala medier. Eller så är det en trend.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
De flesta brukar lägga upp bilder på kantareller eller andra gourmetsvampar. Eller gigantiska svampar som växer upp i gräsmattan eller på andra platser i trädgården när det nu börjat regna igen.
Andra är mer ovanliga. En extremt sällsynt svamp har siktats på Gotland i år. Den har bara funnits på tre platser tidigare i Sverige och senast den fanns på Gotland var för närmare 120 år sedan.
– Direkt i fält misstänkte jag att det kunde vara apeltagging, Sarcodontia crocea. En art som man sneglat på i litteraturen och läst om, men som känts helt otänkbart att återfinna, säger Dennis Nyström, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen.
Svamp-forensiker
När vanliga människor agerar som i en roman av Backman eller Jonasson: Tar en bild och postar på Facebook och Instagram med frågan: ”Någon som vet vad det här är för svamp – ätlig eller dödlig?” så är experterna mer som utredarna på NFC (Nationellt Forensiskt Centrum) i valfri kriminalroman.
”Då man aldrig kan vara säker med så sällsynta svampfynd, skickades ett kollekt av svampen till en expert inom artgruppen, Karl-Henrik Larsson, för att få fyndet bekräftat mikroskopiskt”, skriver Länsstyrelsen i ett pressmeddelande.
I en Facebooktråd har jag fått veta att det kan ta flera veckor att få svar från NFC i en brottsutredning. Svamputredningen gick snabbare.
– Efter ungefär en vecka fick jag svar, och han bekräftade min misstanke – det var en apeltagging. Arten är extremt sällsynt i Sverige och har tidigare bara funnits på tre lokaler i Sverige, säger Dennis Nyström.
Senaste fyndet i Sverige var i Blekinge 2016 och på Gotland sågs den senast 1902. Arten är rödlistad som akut hotad på den svenska rödlistan.
Utrotningshotade svampar? Man lär sig hela tiden. Ofta ser vi ju svamp som ovälkomna gäster i form av mögel eller svampar i gräsmattan.
Svampböcker som går på djupet
Merlin Sheldrake, brittisk biolog och författare, har skrivit en bok som nyligen släpptes på svenska: Ett sammanvävt liv : hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid.
I ett Youtube-klipp spelar han piano till tonerna av en svamp som äter en bok.
Läser i förlagets beskrivning som skulle kunna vara hämtad ur en sci fi-thriller: ”Svampar – varken växt eller djur – finns överallt på jorden, i luften och i våra kroppar. De kan vara mikroskopiska, samtidigt som några av världens största organismer är svampar – 10 kvadratkilometer stora, 35 000 ton tunga och över 2 000 år gamla. Svampars förmåga att äta sten lade grunden för det första livet på land, och under 40 miljoner år var det väldiga formationer av svampar som dominerade världens yta. Svampar kan överleva i rymden och frodas i radioaktiv strålning.”
Den här boken påminner lite om Svamparnas planet : det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld av Jesper Nyström som kom förra hösten.
Andra aktuella svamptitlar som dykt upp i bokhandeln på sistone är Svamparnas förunderliga liv : vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anna Froster och Anders Dahlberg. Samt En lättsam bok om Svamp av Lise-Lotte Bremer.
Lite mer traditionella är då Laga svamp av Martin Nordin, Lilla naturguiden: svampar och Vildplockad svamp av Niki Sjölund.
Och för de yngre läsarna: Svampskogens hemligheter av Mattias Olsson och Stefan Casta. Däremot kan det vara värt att påpeka att Svampbob min förskolebok och uppföljaren Svampbob min förskolebok 2 handlar om en helt annan svampsort.
Fotnot: Denna artikel publicerades i Boktuggs nyhetsbrev #333 som skickades ut i fredags. Håll dig ajour, prenumerera (gratis) idag.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
