I sina historiska barnböcker inspireras författaren och illustratören Elin Hägg av verkliga personer och händelser. Ofta skriver hon om makt och orättvisa strukturer i samhället.
Elin Hägg debuterade som författare våren 2020 med faktaboken Dömda kvinnor – Förbryterskor i Sveriges historia som har nominerats till priserna Slangbellan och Carl von Linné-plaketten. I augusti samma år kom Den stora bankbluffen (nominerad till deckarpriset Spårhunden), som också den handlar om historia fast är en skönlitterär berättelse.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Intresset för historia visar sig inte bara i Elins böcker, utan även i hennes yrkesval – hon är utbildad etnolog.
– Jag har alltid varit historieintresserad, men jag har mer varit intresserad av vardagsliv och samhälleliga förändringar än kungar och krig – så när jag väl förstod vad etnologi var kände jag verkligen att jag hade hittat hem, säger Elin.
Att det blev fokus på kvinnor kommer sig av att Elin hade en äldre herre som lärare på en universitetsutbildning som sa att det inte fanns några kvinnor i Sveriges historia som gjort någonting viktigt – förutom Hedvig Eleonora.
– Det är dels inte sant, och dels en väldigt snäv bild av vad som är viktigt här i världen. Efter det bestämde jag mig för att ge upp om att försöka förändra gamla gubbar på universitet, och satsa på barn istället. I höst kommer en bok jag skrivit och illustrerat som faktiskt handlar lite om Hedvig Eleonora.
Den kommande boken som utspelar sig i slutet av 1600-talet heter Den mystiska hovstriden och släpps i september på Opal.
Hur hittar du ämnen du vill skriva om?
– Jag läser mycket som andra skrivit. Ibland dyker det upp namn som jag vill läsa vidare om, eller så är det en historisk händelse eller epok som jag tycker är intressant – då försöker jag hitta en bra vinkel på det. I och med att jag skriver och ritar hinner jag inte sitta i arkiv och forska så mycket själv längre, men det finns otroligt mycket bra skrivet sedan innan. Jag inspireras mycket av andras forskning, men också skönlitteratur.
– Oftast drivs jag dock av idealistiska ideal och vill, såklart, förändra världen. Därför handlar nästan allt jag berör om makt och orättvisa strukturer i samhället på olika vis.
Elin är även illustratör och illustrerar både sina egna och andras böcker.
– Ritandet var något jag bestämde mig för att bli bättre på 2017. Sedan har jag fortsatt, och lär mig nya saker hela tiden. Men jag har, som de flesta, ritat sedan jag var barn och tyckt mycket om det. En stor fördel är att min pappa arbetat på en kartongfabrik hela mitt liv, så jag har alltid haft bra tillgång till ritpapper, säger hon.
Att skriva fakta respektive fiktion för givetvis med sig lite olika förutsättningar och utmaningar.
– När jag skriver fakta finns alltid en teoretisk grund och en akademisk struktur även om det inte märks i texten när den väl är klar. Det är skönt att ha andras teorier som jag kan luta mig mot när jag känner mig vilsen och förvirrad och undrar vad jag egentligen håller på med, säger Elin och fortsätter:
– Första gången jag skrev mer skönlitterärt, faktiskt på uppmaning av min redaktör på Opal, var det först jätteläskigt men sedan så oerhört roligt och lustfyllt. Eftersom mina skönlitterära böcker också bygger på verkliga personer och händelser funderar jag ju också mycket på vad en kan skriva och inte, hur mycket en kan hitta på och vilka de personerna var egentligen. Det är läskigt på sitt sätt, och verkligen inte någonting jag känner mig säker på.
Elins böcker riktar sig till åldersgrupperna 6–9 och 9–12. Så hur tänker hon kring att förmedla forskning och kunskap till barn?
– När jag arbetade som museiguide lärde en härlig museipedagog mig att alltid, även om jag bara guidade en grupp med vuxna, berätta så att en femåring skulle kunna förstå. Det tycker jag är en bra idé. Sedan är det otroligt mycket svårare att förklara svåra saker enkelt och kortfattat än långt och komplicerat. Men i en demokrati ska alla ha rätt att ta till sig kunskap, så det är väl inte mer än rätt att vi ska förklara så folk förstår.
Hon menar också att det handlar om hur vi talar om historia. En sak hon reagerat på är att mycket av historieskrivningen för barn idag handlar om att lyfta fram enskilda individer. Ofta är det personer som är ”lyckade” utifrån vad vi som samhälle ser som framgångsrikt idag: rikedom, kändisskap eller företagande. Säger vi då inte indirekt till barn att vi människor bara kommer att vara av vikt för historien om vi ”lyckas” och blir rika eller kända?
– Som jag ser det är vi alla en del av världen och samhället, men på grund av hur världen ser ut har vi alla olika förutsättningar att ”lyckas”. Våra handlingar påverkar andra och på så sätt är vi alla en viktig del av samhället och i förlängningen av historien. Överlag tycker jag att vi måste sluta hylla individer som vi gör idag, oavsett om det handlar om influencers eller individer från historien.
– Sedan finns det såklart en pedagogisk poäng att hänga upp historien kring en eller några få personer istället för att bara prata om stora abstrakta strukturer, men jag tycker inte vi ska säga att en del människor är bättre, mer ”lyckade”, modigare eller viktigare än andra.
Hur stort är intresset för historia bland barn just nu?
– Jag tror att barn i alla tider tyckt om en bra berättelse, sedan är det nog extra spännande att det har hänt på riktigt. Det känns också som att det finns mycket historia för barn idag – även utanför skolan – på TV, i radio, i böcker, med mera. Inte minst kvinnohistoria har fått ett uppsving senaste åren, säger Elin.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
Elin Häggs böcker
Dömda kvinnor : förbryterskor i Sveriges historia
- Förlag: Opal
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-02-26
- ISBN: 9789172262133
Den stora bankbluffen
- Förlag: Opal
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-08-13
- ISBN: 9789172262140
Den mystiska hovstriden
- Förlag: Opal
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2021-09-16
- ISBN: 9789172263864
