Bristfällig krisberedskap och digitalt utanförskap är några av de stora problem som biblioteken har, enligt en ny rapport. Pandemin har visserligen inneburit färre trakasserier mot bibliotekarierna – men oron är ändå fortsatt stor.
Sju av tio folkbibliotek har haft helt stängt under pandemin. Det visar DIK:s rapport “Bibliotek i kristid”, som lyfter hur pandemin har slagit mot bibliotekens verksamhet. Många ställde också om till digital verksamhet, 84 procent, och 93 procent utökade sina vanliga lånetjänster med bland annat take away-lån och e-lån.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
66 procent av bibliotekarierna tycker att krisåtgärderna har varit tillräckliga, men många anser också att de var otydliga och kom för sent. Det fanns bibliotek som inte hade någon krisberedskap alls, menar Anna Troberg, DIK:s ordförande.
– På vissa ställen har man till och med fått kämpa mot sina chefer för att få in ganska enkla smittskyddsåtgärder, som plexiglas till lånedisken. Det är personalen som har fått komma med initiativ och hitta lösningar snarare än att det har kommit uppifrån, säger hon.
Otydliga direktiv uppifrån gjorde också att vissa bibliotek stängde medan andra höll öppet – och då blev överbelastade när personer från närliggande kommuner hittade dit.
Färre bråk
Tryggheten på biblioteken har länge lyfts av bibliotekarier. I rapporten uppger färre att de har upplevt oro och våld – men antagligen beror det på minskade öppettider, menar DIK själva i rapporten. En bibliotekarie skriver:
“Under pandemin har vi ju färre öppettider, avstängda utrymmen, inga sittplatser eller möjligheter till att hänga i lokalen vilket betyder att det varit betydligt färre missbrukare/drogförsäljning/bråk än ett vanligt år.”
Trots förbättringen har 79 procent av bibliotekarierna känt social oro under året. Och trots att de flesta bibliotek har en handlingsplan för att motverka svåra situationer upplever bara 44 procent att åtgärderna är tillräckliga.
“Plocka in i totalförsvaret”
Pandemin har också synliggjort att många i digitalt utanförskap är beroende av biblioteken för vardagsärenden som bank- och myndighetskontakter. Bibliotekarierna lägger allt mer tid på att hjälpa till med detta.
– När biblioteken var tvungna att stänga eller begränsa tillgången till datorer ställde det till väldigt stora problem för de här människorna. Man hade ingen annanstans att gå, säger Anna Troberg som menar att fler aktörer måste ta ansvar för utanförskapet.
Andra krav som DIK formulerar för trygga och mer tillgängliga bibliotek är mer resurser och att arbetsgivare måste fortsätta att motverka hot och våld. Anna Troberg understryker också att det måste finnas en bättre krisberedskap.
– Man borde plocka upp biblioteken i Sveriges totalförsvar och peka ut dem som en samhällsviktig funktion. I och med att man gör det och tillför resurser till det kommer biblioteken att kunna vara med i beredskapsarbetet. Man kommer att ha ett tydligt uppdrag och vara bättre förberedd inför nästa kris.
Text: Elin Swedenmark/TT
Fakta: Biblioteksrapporten i urval
Hälften av folkbibliotekarierna och skolbibliotekarierna har någon gång under det senaste året bytt eller funderat på att byta jobb på grund av sin arbetsmiljö.
51 procent av folkbibliotekarierna arbetar ibland själva ute i biblioteket, jämfört med 60 procent vid den senaste undersökningen. 27 procent av folkbibliotekarierna arbetar ensamma dagligen eller flera gånger i veckan.
Endast 44 procent svarar att de åtgärder som gjorts för att förbättra arbetsmiljön och skapa en tryggare arbetsplats har varit tillräckliga.
92 procent tycker att det ska vara möjligt att tillfälligt avvisa personer som stör ordningen från biblioteket, och 64 procent tycker att det ska gå att porta besökare för en längre tid.
1 707 personer svarade på enkäten och svarsfrekvensen var 42 procent.
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!
