Illustratörer och formgivare, framför allt av barnböcker, menar att de nya ersättningsmodellerna för digitala böcker inte är anpassade för bilderböcker. Det framgår av rapporten Bildens värde i den digitala boken.
Prenumerationstjänsterna växer så det knakar, vilket hittills bidragit till en ökad konsumtion av böcker genom ljudboksformatet. Men samtidigt är även läsning av illustrerade barnböcker på väg att flyttas över till skärm.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Att pandemin skyndat på digitaliseringen inom bokbranschen och ökat försäljningen av ljud- och e-böcker är tidigare känt. Men intresseorganisationen Svenska Tecknare som representerar runt 1600 yrkesverksamma inom visuell kommunikation, kommer nu med en första kartläggning om hur illustratörer och formgivare påverkas av marknadens förflyttning.
– Det finns hittills lite kunskap om hur just bild och form påverkas av den genomgripande och pågående digitaliseringen. Den här rapporten syftar till att ge en första kartläggning, säger utredaren Erik Wikberg som presenterar rapporten Bildens värde i den digitala boken tillsammans med Svenska Tecknare på Bokmässan i Göteborg.
Ersättningsmodell inte anpassad för bilderböcker
Redan nu kan föreningen Svenska Tecknare konstatera att medlemmarna ser skeptiskt på sina möjligheter att dra fördel av de digitala försäljningskanalerna, trots att de i flera fall inneburit ökade arbetsuppgifter. Ett skäl till tvivlet kan vara att ersättningsmodellerna för den digitala bokutgivningen bygger på ett annat system än för tryckta böcker.
Ersättningen i prenumerationstjänsterna baseras på antalet lyssningar och i slutändan konsumerad tid per bok, vilket påverkar barnboksillustratörer vars verk ofta är korta. Även om konsumtionen, framför allt när det gäller serier med flera böcker, ökar så är det långt ifrån säkert att det genererar lika mycket pengar som styckförsäljningen av pappersböcker.
– När försäljningen ökar digitalt borde rimligtvis också de som skapar innehållet få ökad ersättning. Det är tydligt att ersättningsmodellerna inte är anpassade för barnbilderböcker, säger Svenska Tecknares ordförande Josefine Engström som nu hoppas på en ökad dialog kring ersättningar med digitala bokutgivare.
Låg kunskap om digital bokmarknad
Rapporten visar också att kunskapen om hur denna växande marknad påverkar bild- och formskapares förutsättningar är mycket låg. Den del av utredningen som bestått i en medlemsundersökning visar att det råder stor osäkerhet bland bild- och formskapare kring hur ersättningen påverkas när böcker blir digitala. Flera ger också uttryck för en oro kring hur digitaliseringen påverkar deras yrkesområde.
– I förlängningen innebär osäkerheten stora risker för alla i branschen och det är tydligt att vi behöver mer dialog mellan både uppdragsgivare och skapare. När en marknad genomgår sådana här stora förändringar behöver ny branschpraxis komma till, säger Josefine Engström.
Bildens värde i den digitala boken kommer att presenteras på Läsrörelsens scen på Bokmässan den 23 september klockan 13.55 och går att se på Bokmässan Play. Utredningen består av en undersökning bland föreningens medlemmar som arbetar med bokutgivning samt av djupintervjuer med branschkunniga.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
