Branschbibel kallades katalogerna för tio år sedan. Förlagen talar om höst- och vårlistor. Hur ser framtidens bokkataloger ut?
Kataloger. En gång i tiden hade vi telefonkataloger, de är sedan länge borta. Både de tryckta från Televerket och de där som vi själva skrev in telefonnummer i. Eller har du kanske forfarande en fysisk telefonbok?
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
En del kataloger överlevde ytterligare en generation, som Biltemas och Ikeas kataloger. Och visst finns det andra som trycker kataloger.
Från katalog till listor
Men i många branscher är katalogerna sedan länge ersatta av databaser där man söker och filtrerar. Och i de fall som man faktiskt har kataloger för att ge översikt och guidning till ett sortiment så har det också förvandlats till webbsidor eller möjligen blädderbara pdf:er.
I bokbranschen har de tjocka katalogerna från Svensk Bokhandel länge varit heliga, fyllda med annonser från ett hundratal förlag. Liksom de enskilda förlagens egna kataloger. Men de senaste åren har något hänt. Det finns fortfarande många tryckta kataloger kvar, vilket är logiskt eftersom pappersboken fortfarande dominerar.
Men allt fler förlag förflyttar sitt fokus till digitala kataloger. Som kan distribueras och spridas till lägre kostnad och som det dessutom går att driva trafik (locka läsare) till. Även mindre förlag har då råd att göra en katalog och sprida den.
Kortare ledtider
Bokbranschen har fortfarande långa ledtider, traditionen av att planera sina höst- och vårlistor långt i förväg. Inte sällan upp till två år på de största förlagen. En bok kräver sin tid med alla olika utgivningssteg: manus, redigering, korrekturläsning, formgivning och parallellt med detta marknadsarbete med införsäljning till fysisk bokhandel.
Och det är just här som vi ser ett skifte. Att vissa böcker behöver komma ut snabbare på marknaden, medan något är aktuellt och hett. I det läget är en katalog med lång framförhållning plötsligt lite opraktisk. Med en digital katalog kan förlaget till och med i efterhand byta ut eller lägga till en sida med en ny titel som släppts efter deadline för den tryckta katalogen.
På samma sätt är frågan om de traditionella höst- och vårlistorna (och de inofficiella vinter- och sommarlistorna) kommer att överleva klimatförändringarna. Man kan förstås fråga sig om tryckta kataloger är klimatsmart.
Mindre säsongsvariationer
Men framför allt försvinner säsongerna när en stor del av bokkonsumtionen blir digital och därmed jämnar ut försäljningstopparna under året. Är det vettigt att ge ut en så stor andel titlar i augusti-september om prenumerationstjänsterna är större än till och med julhandeln?
Däremot kan det förmodligen även i framtiden vara klokt att släppa kassakor (bästsäljande deckarförfattare och kändisbiografier) och presentböcker inför julhandeln.
Kommer framtidens kataloger varje månad? Och framför allt, kommer de att tryckas på papper? Det är bara en av många frågor som bokbranschen grubblar över just nu. Eller får vi ens statiska tjocka kataloger eller blir det istället nischade digitala kataloger för varje genre?
Förresten, Ikea-katalogen i fysisk form kom ut för sista gången för ett år sedan, i slutet av 2020 meddelades att den läggs ner efter 70 år. Biltema däremot är (med deras egna ord) “ett av de få företag som håller fast vid den fysiska katalogen”.
Fotnot: Denna artikel publicerades i Boktuggs Nyhetsbrev #331 som kom ut fredag 10 september. Missa inte framtida nyhetsbrev – prenumerera gratis.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
