Efter åtta feelgoodböcker bestämde sig författaren Sara H. Olsson för att utmana sig själv och skriva en historisk roman. Här berättar hon om upplevelsen.
I bokhögen med titlar som jag skrivit ligger åtta lättsamma feelgoodromaner. Och så på toppen: Fiendevän – en historisk berättelse med drama och djup, någonting helt annat än vad jag tidigare gett ut. Ibland undrar jag varför jag gav mig in i det, att skriva en historisk roman kräver massor av research. Timmar av grävande på biblioteket efter gamla faktaböcker om ett specifikt ämne. Otaliga telefonsamtal och mail till människor med kunskaper i olika ämnen som man själv inte kan någonting om.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Att skriva feelgood går snabbt. Jag skriver om min samtid och om människor som lika gärna skulle kunna vara jag. Dessutom har jag en hel anteckningsbok med roliga händelser jag varit med om eller hört talas om och som jag någon gång kommer att ta med i en bok. Så materialet finns, det är bara att skriva. Det behövs sällan någon research. Jo, förresten! När jag skrev Klassföräldrarna kontaktade jag faktiskt jourhavande biolog för att ta reda på vad som händer med småfåglar om de andas in haschångor. Trodde att jag skulle få ett långfinger till svar för en så dum fråga, men tvärtom. Biologen var mycket seriös och gav ett utförligt svar. Det var en kul parentes. Men i det stora hela har jag kunskaperna redan, och då går skrivandet lätt. Men ändå lämnade jag motorvägen för att istället köra en skumpig skogsväg till målet. Är inte det lite konstigt?
Nej, inte ett dugg faktiskt. Motorvägen kändes rak och tråkig. Utmaningen saknades. Och så låg en historia och knackade på i bakhuvudet. En historia som handlade om saker jag inte visste mycket om, som utspelade sig 40 år innan jag föddes. Jag visste att det skulle krävas mycket av mig, skrivprocessen skulle inte vara ett dugg smidig. Jag skulle hela tiden bli avbruten för att ta reda på någon avgörande fakta för att kunna ta mig vidare i historien. Att boken behövde bli dubbelt så lång som mina tidigare romaner var också oroande. Jag kanske skulle tröttna på vägen? Eller inte ens kunde ta mig i mål för att jag helt enkelt inte klarade av att skriva någonting annat än feelgood … Men jag log stort, sträckte på ryggen och grabbade pennan för att skriva på avtalet som förlaget lagt framför mig. Klart jag kunde! Skumpig skogsväg – here I come!
Och jag älskade varje sekund! Älskade att kontakta främmande människor med kunskaper jag saknar och fråga efter information. Älskade responsen jag fick när de fick berätta om saker de var bra på, det högtidliga i att deras kunskaper skulle skrivas ner i en bok. Älskade att gå trappan ner på biblioteket där böckerna om Varbergs historia finns. Lyckan när man hittade en gammal sliten faktabok från 70-talet med exakt den information man har letat efter. Jag blev helt uppslukad!
Den här nya vägen i mitt författarskap har verkligen utvecklat mig. Både som författare och som människa. Jag har fått så mycket kunskaper som jag inte skulle ha varit i närheten av om jag inte skrivit den här boken. Det är en häftig känsla.
Fiendevän kommer att få två uppföljare, det är redan klart. Men jag tror inte att jag kommer att stoppa där vad gäller genren. Älskar min lilla skogsväg, kanske kommer jag att bosätta mig där permanent om några år!
Om gästbloggaren
Sara H. Olsson, född 1979, bor i Tångaberg utanför Varberg med sin familj. Hon har en bakgrund som bokförläggare och har sedan debuten 2017, med romanen Du glädjerika sköna, släppt ytterligare sju böcker. Tre av hennes böcker har nominerats till Storytel Awards. I augusti 2021 släpps hennes historiska roman Fiendevän.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
