Elever bör få laglig rätt till bra läromedel, och inte minst tryckta läroböcker. Dessutom bör staten stötta produktionen av vissa läromedel, föreslår utredaren Gustav Fridolin.
På tisdagen överlämnar det tidigare MP-språkröret och utbildningsministern, numera läraren, Gustav Fridolin sitt slutbetänkande till utbildningsminister Anna Ekström (S).
I januari lämnade han i ett delbetänkande sina förslag till bättre skolbibliotek. De handlade bland annat om att ställa krav på ett bibliotek på varje skola och att biblioteken är bemannade med bibliotekarier.
Laglig rätt
På SvD Debatt summerar Gustav Fridolin och utredningssekreterarna Anna Medin och Tove Mejer de viktigaste slutsatserna. Den första är att skollagen uttryckligen bör garantera elever rätt till läromedel.
”Många lärare vittnar om att deras skolor inte avsätter tillräckliga ekonomiska resurser för läromedel. Elever har beskrivit för oss att de saknar läromedel i flera ämnen, och att läroböcker de får kan vara inaktuella”, skriver trion.
30 miljoner årligen
Särskilt läroböckernas värde bör lyftas fram, fortsätter de. Digitala läromedel ger möjligheter, men ”läroboken har ett särskilt värde för överblick, läsutveckling och skolans samarbete med hemmet”.
Utredningen föreslår också att staten avsätter 30 miljoner kronor per år för att säkra produktionen av läromedel i små upplagor, exempelvis läromedel i yrkesämnen, modersmål, nationella minoritetsspråk och för elever med vissa funktionsnedsättningar.
En ny läromedelsnämnd, ledd av Skolverkets generaldirektör, kan ansvara för att prioritera hur produktionsstödet fördelas, skriver Gustav Fridolin, Anna Medin och Tove Mejer.
Betänkandet presenteras på en digital pressträff på tisdagen.
Text: Anna Lena Wallström/TT
