Storytel värderas till 15,4 miljarder. Bästsäljande författare och medelstora förlag gör miljonvinster. Andra författare och småförlag lever på smulor. Bokbranschen har enorma klyftor.
En av de första saker jag reflekterade över när jag började sätta mig in i bokbranschen 2009 var de enorma klyftorna som existerade.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Först av allt: bokbranschen är en liten bransch. I våra ögon framstår Bonnierförlagen, Bokusgruppen och Storytelkoncernen som gigantiska miljardbolag. Men när man samtidigt inser att bokförsäljningsstatistiken omfattar knappt 5 miljarder kronor så bleknar det i jämförelse med många andra branscher.
Enorma förlagsklyftor
En del av svårigheten med branschfrågor i bokbranschen är att de befinner sig på helt olika plan. På förlagssidan har vi två ytterligheter:
- Nordiska förlagskoncerner som Bonniers, Egmont, Storytel med flera. Heltidsanställd personal med marknadsmässiga löner. Lönsamhetskrav. Stora kassakistor.
- Hobbyförlag som drivs av entusiaster utan lön som istället täcker upp förluster med privata pengar.
Enorma författarklyftor
Även bland författarna är det enorma klyftor mellan de lyckligt lottade och de förhoppningsfulla samt envetet kämpande.
- Internationella bästsäljande författare (se namn på årstopplistorna) som drar in miljoner till sina bolag varje år och är ekonomiskt oberoende.
- Författare vars royalties inte räcker till en månadslön och är beroende av stipendier eller ett annat jobb för att betala räkningarna.
Enorma återförsäljarklyftor
Även bland återförsäljarna ser vi storleksskillnader som skapar klyftor.
- Nätbokhandelsjättarna Adlibris och Bokus, Akademibokhandelskedjan och streamingjätten Storytel och snabbväxarna Bookbeat och Nextory. Som omsätter hundratals miljoner och i vissa fall flera miljarder.
- Små lokala bokhandlar. Där vissa faktiskt är stabilt lönsamma och ägare kan ta ut bra lön, medan andra kämpar för att överleva.
Märkliga skärningspunkter
Så vi kan konstatera att bokbranschen verkligen har enorma ekonomiska klyftor mellan “fattiga och rika” för att använda välkänd retorik från andra sammahang.
Vi skulle kunna ta upp även medarbetarna bakom kulisserna som redaktörer, lektörer, formgivare och andra där precis samma sak gäller. En del är anställda och om inte välbetalda så i alla fall anständigt. Andra är frilansare som får bra betalt medan andra hankar sig fram med låg timlön.
Men bokbranschen erbjuder samtidigt “den amerikanska drömmen” (om den fortfarande existerar?) där i princip vem som helst kan klättra till toppen. Författaren som får ett genombrott och säljer en miljon böcker, förlaget som träffar rätt i sin utgivning och hittar något som andra missat.
Ge alla chansen
Bokbranschen befinner sig ständigt i skärningspunkten mellan amatörer och proffs. Där det ofta är helt subjektivt var den gränsen ska dras. Dessutom finns inget självklar koppling mellan kvalitet och ekonomi.
Oavsett var man befinner sig är det nyttigt att emellanåt lyfta blicken och se det ur någon annans perspektiv. Att någon inte vill sälja din bok – eller skriva om den – är inte censur.
Däremot bör vi se till att den grundläggande infrastrukturen för att kunna sälja och distribuera böcker, både fysiskt och digitalt, är så nära gratis vi kan komma. Då ger vi alla författare och förlag möjlighet att nå läsare och återförsäljare – även om de inte omsätter miljoner.
Här har Adlibris en chans att göra en insats just nu med distributionskraven. Liksom staten när det gäller biblioteken och ebokskaoset.
Vad kan Du göra för att förbättra infrastrukturen i bokbranschen?
Fotnot: Denna artikel är hämtad ur Boktuggs nyhetsbrev #321 som skickades ut till prenumeranter igår. Fick du inte det? Är du inte prenumerant? Det är gratis, anmäl dig här.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
