Kulturrådet lämnar nu över sitt förslag på hur det nya läsrådet ska organiseras till regeringen. Där framhåller man tydligt ansvar, långsiktighet och evidensbaserade metoder.
Satsningen på ett särskilt läsråd är ett av flera försök att vända den nedåtgående lästrenden bland barn och unga. Läsdelegationen påpekade också att det saknas ett mer systematiskt främjande av läsning i Sverige. Och nu lämnar Kulturrådet över ett förslag på hur rådet kan se ut till regeringen – men det blir upp till regeringen att utse vilka personer som ska ingå.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Att frågan får en tydligt ansvarig instans är viktig, tror Lotta Brilioth Biörnstad, chef på Kulturrådets enhet för litteratur och bibliotek.
– Det gör frågan synlig och det är viktigt i sig för att få fler att engagera sig. Det finns nordiska exempel där man till exempel i Finland har jobbat med nationellt läsfrämjande på olika nivåer och det skapar riktning och synlighet. Det är många som jobbar med de här frågorna och det får ändå inte det genomslag som det förtjänar, säger hon.
Evidensbaserade metoder
Nästan samtliga kontakter som Kulturrådet har haft i arbetet med att forma ett läsråd ger bilden av ett fragmentiserat och projekttungt läsfrämjande i Sverige. De olika insatserna behöver samordnas. Dessutom måste det utgå från evidensbaserade metoder och praktiknära forskning, slår Kulturrådet fast.
– Det finns mycket inom det läsfrämjande området som inte är färdigstuderat så det finns mycket att komplettera med. Vi har pratat om läsning under lång tid och vi ser fortfarande att barn och ungas faktiska läsning går neråt och det har det gjort länge, säger Lotta Brilioth Biörnstad.
Tanken är att rådet ska samordna insatser inom bland annat skola, myndigheter, folkbildning, bokhandlar och förlag. Lotta Brilioth Biörnstad tror att en gemensam dialog och ett gemensamt kunskapsunderlag är viktigt. Samtidigt framhåller hon att rådet inte får bli för stort – det ska kunna komma med konkreta förslag.
Långsiktigt
Regeringen avsätter 10 miljoner kronor per år från 2021 till rådet, som föreslås bli ett särskilt organ inom Statens kulturråd. Tidigare lässatsningar har varit projektbaserade men läsrådet ska arbeta mer långsiktigt.
– Vi kommer inte se effekter imorgon utan nu ska vi äntligen göra något som inte blir ett projekt, utan där vi kan utveckla de här frågorna och låta det få ta den tid som det behöver för att det ska bli riktigt bra.
Förhoppningen är att läsrådet ska kunna träffas i höst.
Fakta: Lässatsningar
I höstens budget föreslog regeringen flera insatser för att förbättra barns och ungdomars läsning. Bland annat ett läsråd, till vilket man avsätter 10 miljoner kronor per år från 2021.
Läsdelegationen, som är olika läsfrämjande aktörer, ligger bakom de flesta av regeringens nya lässatsningar i budgeten. Delegationens ordförande, Katti Hoflin, har pekat på att det saknats ett mer systematiskt arbete med läsfrämjande i Sverige.
Dessutom vill man bygga ut det så kallade Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling som drivs av Statens kulturråd sedan 2015. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor till en utbyggnad av det 2021 och sedan 20 miljoner kronor årligen från och med 2022.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
