Ensamhet, humor och stenhård vetenskap. Efter succén med “The Martian” är författaren Andy Weir tillbaka i samma stil.

En man vaknar upp helt ensam i vad som visar sig vara en rymdfarkost med okänd destination – utan att minnas vare sig hur han kom dit eller vem han är.

Så börjar Andy Weirs nya roman Uppdrag Hail Mary: Ensam i rymden. Författaren är mest känd för sin succédebut “The Martian” och i den nya berättelsen har han tagit ut svängarna ännu mer – med intergalaktiska rymdresor och liv i rymden.

– Den är mycket mer spekulativ än mina andra historier, säger Andy Weir via telefon från sitt hem i Kalifornien.

Styrs av vetenskap

Men även om den nya boken är mer flippad än hans tidigare alster ägnar sig Andy Weir fortfarande åt det som brukar kallas för “hård science fiction”. Alltså när författaren håller sig inom vetenskapen och logikens gränser. Weirs universum styrs av riktig kvantfysik, kemi och aerodynamik. Om det finns en siffra i berättelsen kan du vara säker på att den bygger på en komplicerad uträkning.

– Jag älskar vetenskap och jag älskar att hålla fast vid den. Om man hittar på sina egna fysikaliska lagar måste man dessutom själv komma på svaret på alla frågor som dyker upp. Om man i stället förlitar sig på verkligheten besvaras alla frågor av flera århundradens vetenskapliga forskning, säger han.

I “Hail Mary” ställs mänskligheten mot en invasiv utomjordisk mikroorganism som stjäl energi från solen. För att designa sin hotfulla mikrob började Andy Weir att grotta ner sig i biologi och subatomiska partiklar.

– Jag läste på mycket om cellbiologi och små encelliga organismer. Det finns massor av komplicerade saker som pågår där inne. Jag kan fysik ganska bra, men jag kan inte biologi alls så det här var helt nytt för mig, säger han.

“Har varit ensam”

Ett annat centralt tema i Weirs författarskap är ensamhet. I “The Martian” blir en astronaut akterseglad på Mars och tvingas att överleva på egen hand. I sin nya roman tar han isoleringen ännu ett steg.

– Det handlar dels om mina personliga erfarenheter. Nu för tiden har jag en fru och är lycklig, men under större delen av mitt liv har jag varit en ensam person utan så många vänner. Jag förstår ensamheten och jag vet hur jag ska skriva om den, säger han.

– Men det är också väldigt bekvämt för en författare att isolera sin huvudperson. I det här fallet har min huvudperson ingen hjälp alls utifrån och måste lösa allt på egen hand, tillägger han.

Tematiskt tajmar historien väl med coronapandemin, men boken blev klar för drygt ett år sedan, när viruset knappt hade spridits utanför Kinas gränser, förklarar Weir.

– Så det var en ren tillfällighet att jag råkade skriva en bok om isolering och om en mikroorganism som hotar hela mänskligheten, säger han med ett skratt.

Tror på mänskligheten

Han kommer ofta med skämt under intervjun, och sättet att prata går igen i hans böcker. Om vetenskapen i Andy Weirs science fiction är hård som en rymdsten så är fiktionen desto mjukare. Precis som sina föregångare är hans nye hjälte en skojare, som oftast kan se humorn i sin hopplösa belägenhet. Hans böcker rymmer massor av medmänsklighet, uppfinningsrikedom och en ljus syn på vad vetenskapen kan uträtta.

– Det är lätt att bli nedslagen och tro att hela vår art är dålig på grund av saker som vi ser på nyheterna, men jag är en optimist och jag har stor tilltro till mänskligheten. Jag tycker att vi gör fantastiska saker, säger han.

Text: Björn Berglund/TT