Antalet abonnenter ökar och streamingintäkterna växer för Storytel. Snittintäkten per abonnent sjönk mindre än befarat och Norden är på väg mot milstolpen en miljon abonnenter.
Idag på morgonen släppte Storytel en snabbrapport för Q1-2021 med fokus på några av nyckeltalen. Det alla investerare undrar är förstås hur streamingintäkterna och abonnentstocken har utvecklats. Att man lanserat i Israel är knappast det som rör på nålen utan hur utvecklingen ser ut på de stora marknader som varit igång ett par år – de som ska ta steget till lönsamhet och som ska ge miljoner abonnenter inom några år: Ryssland, Spanien, Tyskland, Polen, Turkiet och många fler.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Så hur går det? Om man tittar på genomsnittligt antal betalande abonnenter ser det ut så här:
- Norden: 957 500 betalande abonnenter (+31 500 jämfört Q4-2020 och +171 700 jämfört med Q1-2020).
- Non-Nordic: 583 100 betalande abonnenter (+ 67 100 abonnenter jämfört med Q4-2020 eller +214 100 jämfört med första kvartalet 2020).
- Totalt: 1 540 600 betalande abonnenter (+98 600 nya kunder jämfört med föregående kvartal och +385 800 jämfört med Q1-2020)
Storytel närmar sig en miljon abonnenter i Norden, vilket är en spännande milstolpe. Hur hög kan den siffran bli, två miljoner eller ännu mer?
Om vi istället tittar på intäkterna (från prenumerationsavgifter) så ser siffrorna ut så här för kvartalet:
- Norden: 401,8 Mkr (+ 2,2 Mkr jämfört med Q4-2020 och +52 Mkr jämfört med Q1-2020)
- Non-Nordic: 115,2 Mkr (+11,4 Mkr jämfört med Q4-2020 och +35,7 Mkr jämfört med Q1-2020)
- Totalt: 517 Mkr (+13,6 Mkr jämfört med Q2-2020 och +87,7 Mkr jämfört med Q1-2020)
Streamingintäkterna utanför Norden hade en årlig intäktstillväxt på 45 procent och i linje med prognosen, skriver Storytel.
Snittintäkten sjönk mindre än väntat
I dagens pressmeddelande skriver Storytel att de överträffat prognoserna för första kvartalet på flera punkter, bland annat ARPU (average revenue per user, alltså snittintäkten per abonnent och månad) som landade på 140 kr, vilket var över prognosen 139 kr.
En krona hit eller dit? Jo, det har betydelse när man har miljoner abonnenter. Framför allt trenden där ARPU har sjunkit. Första kvartalet 2020 hade Storytel 148 kr i ARPU för Norden. Och faktum är att 140 kr är 4 kr lägre än Q4-2020. En orsak är att antalet familjeabonnemang ökar.
Utanför Norden är priserna lägre på abonnemang. “ARPU för segmentet Non-Nordics uppgick till 66 SEK, vilket var något över prognosen för första kvartalet 2021”, skriver Storytel. Här noterar vi att ARPU för första kvartalet 2020 faktiskt var 72 kr.
Så när passerar resten av världen Norden i Storytels abonnentstock? Tillväxten är i alla fall kraftig procentuellt, +58 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året.
Antalet nya abonnenter var lite lägre än prognosen vilket enligt Storytel främst beror på “en längre och pågående kundkampanj i Mexiko som beräknas konvertera under andra kvartalet 2021”.
– Storytels starka positiva intäktsutveckling med hög ARPU, och den fortsatta kundtillströmningen under kvartalet, förstärkte Storytels momentum på vår globala tillväxtresa. Detta accentuerades ytterligare genom flera strategiska nyckelinvesteringar under perioden. Storytel avslutade första kvartalet genom att bland annat förvärva en majoritetsandel i det framgångsrika svenska förlaget Lind & Co, lansera tjänsten i Israel och introducera världens största sammanhållna ljudbibliotek på arabiska för konsumenter i MENA-regionen, säger Jonas Tellander, grundare och VD för Storytel, i ett pressmeddelande.
Analys: Nog väntar vi på den verkliga boomen utomlands. Storytel finns på 23 eller 25 marknader, beroende på hur man räknar. Men låt oss säga drygt femton marknader utanför Norden. Det är i snitt knappt 40 000 abonnenter per marknad, i länder som i vissa fall har fler invånare än hela Norden.
Det kan man se på två sätt: Storytel är fortfarande nästan okända på de flesta marknader och har ännu inte gjort något avtryck där. Om man lyckas lika bra som i Norden kan vart och ett av dessa länder ha en miljon abonnenter om ett par år. Men det kan också bli så att lokala eller globala konkurrenter hinner före. Scribd exempelvis satsar hårt på den mexikanska marknaden (de uppger att de nu har över 100 000 titlar på spanska), Audible är redan världens största återförsäljare av ljudböcker och Spotify satsar allt mer aggressivt på podcasts samtidigt som de doppar tårna i ljudbokshavet.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
