Vem får världens största litteraturpris för barn och unga? I år väljer juryn bland nominerade från hela 69 länder. Och i tider när mängden översatt barnlitteratur har minskat får Almapriset en allt större betydelse.
Sällan står den översatta barnlitteraturen lika mycket i fokus som inför tillkännagivandet av Almapriset. I år kan juryn välja bland 263 nominerade från 69 länder, bland andra Afghanistan, Mongoliet och Zimbabwe. Priset har en enorm betydelse för att lyfta den översatta barnlitteraturen i Sverige, det menar Mia Österlund, litteraturvetare och ordförande för Augustprisets barn- och ungdomsboksjury.
– Inte ens mellan de nordiska länderna översätter och läser man varandra så mycket, och man skulle önska att mer av den jättefina och högkvalitativa barnlitteraturen kommer ut i fler länder, säger hon, och lägger till att Almapriset med dess globala spelplan har en särskild potential att främja översatt litteratur.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Almapristagarnas böcker exponeras mycket, och det tillhandahålls läsguider och material för hur man kan jobba med dem, så de blir väldigt attraktiva.
Tvekar att köpa in
Utgivningen av tryckta barn- och ungdomsböcker har de senaste åren minskat något – framför allt beroende på färre översatta titlar, enligt Svenska Barnboksinstitutets senaste årliga bokprovning. Före 2010 var de översatta böckerna i majoritet. Men 2019 hade de minskat till endast 39 procent av den totala utgivningen.
Ett förlag som ändå satsar på att översätta barnlitteratur från hela världen – inklusive förra årets Almapristagare, sydkoreanska Baek Heena – är Trasten.
– Almapriset betydde jättemycket för oss, inte minst när det kom i mars förra året då vi knappt sålde en enda bok på hela månaden, på grund av coronapandemin, säger förlagschef Johannes Holmqvist.
Han vet inte exakt varför den översatta barnlitteraturen minskar, men de stora bokhandelskedjorna tvekar ofta inför att köpa in den, är hans erfarenhet. Baek Heenas första bok såldes till exempel bara i specialistbokhandlar. Efter priset gav Trasten ut två nya böcker av henne, men bokhandelskedjorna tvekade ändå.
– De var reserverade i sina inköp. Sedan har hon sålt jättebra och bokhandlarna har fått ta in fler böcker. Men det är tråkigt att det ser ut såhär, för de här böckerna är väldigt tillgängliga och uppskattade av barn.
Global läsgemenskap
Mia Österlund tror att ett pris som Almapriset stärker den globala läsgemenskapen. Hon påminner om att det också kan tilldelas en läsfrämjande rörelse – vilket kanske är viktigare än någonsin: boken kan vara en stor hjälp för barn i tider av kris.
Själv hoppas hon dock på att få upptäcka ett nytt författarskap. Hittills har spridningen på författarnas nationaliteter varit god, tycker hon.
– Men vi har en självbild i Norden att vi har en särskilt livskraftig barnlitteratur. Ändå är det inte många från Norden som har fått Almapriset. Det är lite spännande att se om det så småningom kommer en nordisk pristagare också.
Text: Elin Swedenmark/TT
Fakta: Almapriset
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftades av den svenska regeringen efter Astrid Lindgrens död 2002. Priset förkortas Alma efter det engelska namnet Astrid Lindgren Memorial Award.
Priset ges till personer eller organisationer som verkar i Astrid Lindgrens anda och som värnar demokratiska värderingar. Pristagarna utses av en jury som består av tolv medlemmar, däribland författare, litteraturkritiker, litteraturvetare, illustratörer och bibliotekarier. Pristagarna tilldelas en prissumma på fem miljoner kronor, vilket gör priset till världens största pris för barn- och ungdomslitteratur.
Priset delas ut i Stockholm i slutet av maj/början av juni som avslutning på Almaveckan, under vilken pristagarna besöker olika städer i Sverige och Europa. Programmet innehåller föreläsningar, workshops och möten. Syftet är att ge en bred bild av pristagarens verk och bidrag till litteraturen. Dessutom uppmärksammas barns läsning och skapande för barn som konstform.
Fakta: Almapristagare
De tio senaste årens Almapristagare:
2020 Baek Heena, Sydkorea
2019 Bart Moeyaert, Belgien
2018 Jacqueline Woodson, USA
2017 Wolf Erlbruch, Tyskland
2016 Meg Rosoff, USA, bosatt i Storbritannien
2015 Läsorganisationen Praesa, Sydafrika
2014 Barbro Lindgren, Sverige
2013 Isol, Argentina
2012 Guus Kuijer, Nederländerna
2011 Shaun Tan, Australien
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att swisha ett bidrag.
