De senaste årens insatser för att främja ett ökat läsande och förbättrad läsförståelse bland barn och unga har gett vissa resultat, visar internationella mätningar. Men ännu återstår mycket arbete.
– Det finns fortfarande stora utmaningar att ta tag i. Till exempel syns en tydlig minskning bland dem som läser på sin fritid varje vecka i åldersgruppen 16–25 år, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind under en pressträff tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström.
Inom kort lämnas skrivelsen ”Barns och ungas läsning” till riksdagen där regeringen redogör för hur man ska få fart på läsandet i de yngre åldersgrupperna. Bland annat ska ett läsråd inrättas med uppdrag att samla aktörerna och samordna insatserna inom det läsfrämjande arbetet.
”En demokratifråga”
Till läsrådet, som är ett särskilt organ inom Statens kulturråd, avsätter regeringen 10 miljoner kronor per år från 2021.
– Läsning är en demokratifråga eftersom det innebär förmågan att få ny kunskap, ta del av information och kunna ta plats och uttrycka sig. Att läsa och förstå längre texter är också avgörande för att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt, säger Lind.
Nationell satsning
Regeringen har gett Statens kulturråd i uppdrag att bygga ut det så kallade Bokstartsprojektet, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling som pågått sedan 2015. För att stärka språkutvecklingen redan i förskolan har regeringen också beslutat om en reviderad läroplan för förskolan där läsning lyfts fram.
– Goda läsvanor är bland det bästa vi kan ge våra barn. Språket är nyckeln till all kunskap i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Text: Kristina Erkenborn/TT
