Ulla Winblad – Bellmans nöjeslystna gudinna – fanns i verkligheten. I en ny bok och kommande utställning på Stockholms stadsmuseum berättas om hur Bellmans diktning kom att påverka hennes liv.

Carl Michael Bellmans Stockholm är rikt omskrivet – men inte Ulla Winblads. Det framhåller Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stockholms stadsmuseum. Under sina efterforskningar om den kommersiella sexualiteten under 1700-talet stötte hon på namnet Ulla Winblad i rättegångsprotokollen, men det är först nu som Rebecka Lennartsson – så långt det är möjligt – har gått till botten med vem denna kvinna verkligen var.

Den nya boken Ulla Winblad – liv och legend handlar heller inte så mycket om Bellmans Ulla – en litterär och fiktiv gestalt – som om själva förlagan: Maja Stina Kiellström.

– Hon är verkligen värd en egen berättelse. Jag tyckte att det var hög tid att vi betraktade den här historien ur hennes perspektiv även om det är väldigt svårt, för hennes röst finns inte bevarad.

Vilket förhållande Maja Stina Kiellström hade till Carl Michael Bellman är också omöjligt att veta, men under en period bodde de nästan grannar.

– Helt klart kände de till varandra. Jag tycker också att det är uppenbart att det inte bara var namnet som han lånade utan också drag ur hennes liv. Det var en poäng att det var just hon, hon var redan känd i stan och det bidrog till den här humoristiska twisten – att lyfta den här beryktade kvinnan och låta henne omsvävas av mytologiska väsen. Det fanns något humoristiskt i det.

Fattig och moderlös

Hur blev hon då Ulla Winblad och hur påverkade Fredmans epistlar hennes tillvaro? Maja Stina, eller Maria Christina, som hon egentligen hette, föddes fattig och blev tidigt moderlös. När fadern gifte om sig fick Maja Stina en styvmor som hette Winblad i efternamn.

– Hon har ju inte skrivit ner någonstans att ”nu tänker jag börja kalla mig själv Ulla Winblad” men det som är tydligt är att Maja Stina Kiellström är känd i staden som Ulla Winblad långt innan Bellmans visor har kommit i tryck men också innan de börjar spridas muntligt.

Som ung kvinna deltog hon i det otillåtna krogliv som pågick efter stängningsdags under 1760-talet. Bland kvinnorna var det vanligt med alter egon, framhåller Rebecka Lennartsson. Dessutom ordnades baler, ibland på Stockholms slott, för å ena sidan grevar och baroner och å andra sidan pigor, ”nippermamseller” och ”lösa kvinnor”, ditskaffade av kopplerskor. I en satir om den så kallade ”Expeditionsbalen” i kungliga krigskollegiet 1768 finns Ulla Winblad med på gästlistan. Men betyder det att hon sålde sex?

– Jag tror att ganska många kvinnor levde i någon slags mellansfär, det fanns oerhört begränsade möjligheter att försörja sig som ensamstående kvinna, säger Rebecka Lennartsson.

”Af sämre sorten”

I en handskriven lista över ”Horor i Stockholm under slutet av 1760-talet” finns också en mademoiselle Winblad med under rubriken ”Mademoiseller af sämre sorten”.

– Dessa listor är av tveksamt källvärde, eftersom man inte vet hur de användes. Men en kvalificerad gissning är att de delades ut till högre herrar som besökte staden.

I stället är det framför allt de många rättegångsprotokollen som berättar om Maja Stina Kiellströms liv och om hur namnet Ulla Winblad blir ett stigma. 1772 gifter hon sig med tullvaktmästaren, fyllbullten och hustrumisshandlaren Erik Nordström – som även han förekommer i Bellmans diktning – och flyttar till Norrköping. På ett anslag på skampålen i den nya hemstaden, riktat till herrar på jakt efter nöjen, blir de snart uthängda som ”Ulla Winblad och Nordström”. Det är bara en av många incidenter kopplade till hennes andra namn.

Liderlighet och last

Möjligen innebar Bellmans visor först en upphöjning, ett smickrande kändisskap, framhåller Rebecka Lennartsson, som dock ger flera exempel på hur namnet Ulla Winblad blir liktydigt med liderlighet och last.

– Ryktet sprider sig oerhört snabbt. Hon blir jätteförbannad och indragen i slagsmål och även hennes man blir hånad. Med Bellmans visor blir det ett stigma kring själva namnet. Hon kämpade med det här hela livet, det är så uppenbart att namnet Ulla Winblad verkligen kletade fast vid henne.

Berättelsen väcker samtidigt associationer till samtiden, framhåller Rebecka Lennartsson, som hoppas att utställningen kan leda både till ny kunskap och igenkänning:

– Även i dag är det lätt att tappa kontrollen över sitt alter ego, och över en bild som skapats på sociala medier. Plus att horstigmat är det starkaste stigma vi har. Det fanns långt innan prostitutionen ”uppfanns”. Och trots att vi gått igenom upplysning, romantik, sexuell revolution och jämlikhetssträvanden lever det kvar.

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Ulla Winblad

Verklighetens Ulla Winblad föddes som Maria Christina (Maja Stina) Kiellström 1744. Fadern led av epilepsi och försörjde sig som hjälpkarl, han bar ved, vatten och sopade gårdar. Modern gick bort i dysenteri när Maja Stina var fem år.

1765 födde hon, 21 år gammal, ett barn som dog efter åtta dagar. Maja Stina var ogift och blev anmäld till den så kallade kamnärsrätten. Att ha sex utan att vara gift var förbjudet. Straffet var böter eller pliktpall – den så kallade ”horpallen” som stod längst bak i kyrkan. Maja Stina sonar sitt brott först sex år senare då hon ska gifta sig för första gången.

1767 blev hon gripen för att hon hade på sig en dyr röd sidenkappa – förbjudet för en ogift och enkel kvinna. Silkesredare Grafstedt gick dock i god för henne.

1772 gifter hon sig med tullvaktmästare Erik Nordström och flyttar till Norrköping. Paret blir indraget i tvistemål och rättegångar. Nordström misshandlar sin fru, super, slåss och dör, 36 år gammal.

1786 är hon tillbaka i Stockholm och gifter sig med den 14 år yngre stämpeldrängen Eric Johan Lindståhl. Mellan 1786 och 1793 anklagas hon flera gånger för olovlig försäljning av punsch och vin, även i myndigheternas protokoll heter hon nu ibland Ulla Winblad. Namnet återkommer som en provokation, enligt rättegångsprotokollen.

Innan hon dör 54 år gammal lyckas Maja Stina Lindståhl göra en klassresa och tillsammans med sin man köpa ett hus.

– Det är ett litet hus och det är pantsatt. Men det är strongt gjort, med tanke på hur mycket hon hade att kämpa emot. Det är också något som Bellman – som kommer från motsatta förhållanden – inte lyckades med, säger Rebecka Lennartsson.

Källa: ”Ulla Winblad – liv och legend”