Fler samiska röster, en glesbygdskonsert och lokala poesivandringar – Littfest fokuserar på Norrland när årets festival blir digital på grund av coronapandemin.
Förra året tvingade coronapandemin Littfest att ställa in med bara 24 timmars varsel. Men i år genomförs den största delen av litteraturfestivalen digitalt, 18 till 20 mars. Omfånget är mindre, istället för ett åttiotal seminarier genomförs nu ett trettiotal. Och i stället för att skylta med stora internationella författarnamn blir festivalen i år ”en norrländsk styrkedemonstration”, enligt Patrik Tornéus, Littfests grundare och koordinator.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Vi hoppas kunna sätta fokus på kultur och litteratur i Norrland, det var ju därför vi startade festivalen för 15 år sedan, säger han, men problematiserar samtidigt vad norrländsk litteratur egentligen är:
– Vi har alltid tyckt att det är svårt att prata om Norrland, det sträcker sig från Dalälven och några hundra mil uppåt. Och vi har så olika erfarenheter. Umeå är inte heller glesbygd, det är som ett Lillstockholm med lika många hipsterfik.
Glesbygd och stereotyper
Men det finns samtidigt ett begrepp att ta spjärn emot. Norrlandslitteratur för tankarna till en tradition med Sara Lidman, PO Enquist och Torgny Lindgren i spetsen, menar Patrik Tornéus. En nutida definition av litteraturen från regionen handlar både om var författarna bor och vad de skriver om. I år samtalar till exempel Svante Bäckström och Maria Broberg om glesbygdsskildringar – ett ämne som blir extra belyst på Littfest.
– Därmed inte sagt att Norrlandshistorier inte skulle kunna vara samma sak som en ”Stockholmshistoria” – vad det nu är. Urban medelklass som slits mellan hur jobbigt det är att hämta ungar och samtidigt vara influencer på Södermalm kanske. Den berättelsen har man ju läst om lite för många gånger.
Karin Smirnoff och Nina Wähä avhandlar norrländska stereotyper och frågar sig om spriten, ensamheten och eländet i deras böcker verkligen är Norrlands fel. Och vilka röster hörs egentligen från landsbygden? Den frågan ställs i scenkonstverket ”Lev” som samplar och förstärker Sara Lidmans röst, med ett efterföljande samtal mellan Marit Kapla, Mirja Unge, David Vikgren och David Väyrynen.
Samiskt berättande
Det blir också fler samiska berättare i år. En kväll ägnas åt Nils-Aslak Valkeapää – även kallad Áillohaš – en portalfigur inom samiskt kulturliv. 20 år efter hans bortgång samtalar bland andra Elin Anna Labba, Linnea Axelsson och Niillas Holmberg om hans betydelse.
Patrik Tornéus ser också fram emot att få lyssna på den yngre samiska litteraturen, som här representeras av bland andra Rönn-Lisa Zakrisson och Moa Backe Åstot.
Helt digital blir inte heller mässan – poesivandringar med lokala poeter genomförs i Umeå. Festivalen avslutas sedan med en litterär soaré, där reggaebandet Glesbygd’n ackompanjerar läsningar av bland andra Patrik Lundberg, Matti Ollikainen, Annika Norlin och Balsam Karam.
Alla författarmöten sker också på plats i Umeå, trots att publiken får följa dem digitalt.
– Vi har under pandemiåret lessnat lite på den typen av mischmasch som man kan se när folk har dåliga digitala uppkopplingar. Sedan tror vi på mötet, att det händer något om man sätter två människor öga mot öga på en scen. Det är ju det unika, att kunna få till ett samtal, säger Patrik Tornéus.
Text: Elin Swedenmark/TT
Fakta: Littfest
Littfest startade 2007 som en gräsrotsfestival och motrörelse mot bokbranschens kommersialisering och drevs till en början av ett antal engagerade privatpersoner. Senare tog den formen av en ideell förening.
Årets festival hålls mellan 18 och 20 mars. Den direktsänds via Littfest-tv, till publik som har köpt biljetter. Sändningen leds av Yukiko Duke och Po Tidholm.
Poesivandringarna kommer att ske på plats i Umeå, med åtta deltagare åt gången.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
