Författarorganisationer i Storbritannien är oroliga över förlag som utnyttjar nya författares okunskap och säljer dyra utgivningspaket. Därför har de inlett en granskning av hybridförlag.
– Vi har under lång tid oroats av de metoder som vissa förlag använder. Men på senare år, med stora budgetar för marknadsföring och möjlighet till riktad marknadsföring online, har de blivit allestädes närvarande. Idag är det ofta de första förlagsmöjligheter som författare ser när de letar efter ett hem för sina böcker, säger Nicola Solomon i ett uttalande och fortsätter:
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– De kallar sig själva förlag, men i realiteten är de tjänsteleverantörer och det vi hör är att tjänsterna de erbjuder inte lever upp till de fyrsiffriga avgifter de tar ut.
Två brittiska författarorganisationer Society of Authors och Writers’ Guild of Great Britain har alltså inlett en undersökning av hur “författare påverkas finansiellt och avtalsmässigt av förlag som tar betalt för utgivning”, skriver Publishing Perspectives.
Precis som sina kollegor på det svenska Författarförbundet har de brittiska organisationerna en negativ inställning till alla former av förlag där författaren helt eller delvis finansierar utgivningen.
Anledningen till att de inleder en undersökning tillsammans med Authors’ Licensing and Collecting Society (ALCS) är ett ökat antal klagomål till båda förbunden på olika typer av företag som erbjuder författare utgivning mot betalning.
Dessa företag benämns i UK som partner publishing, hybrid publishing, contribution publishing och subsidy publishing. Eller mer nedlåtande vanity publishing (vanity betyder fåfänga på svenska). Boktugg skrev nyligen om att det är hög tid att skrota begreppet hybridförlag (som är den dominerande termen här) eftersom det sätter en otydlig etikett och buntar ihop vitt skilda typer av företag.
I artikeln nämns att de brittiska förlagen som erbjuder författare att finansiera sin egen utgivning debiterar fyr- eller femsiffriga belopp (vilket är pund och därmed kan översättas till att priserna börjar på runt 15 000 kr och sedan kan överstiga 100 000 kr, i skrivande stund är 1 GBP 11,77 SEK).
Första steget är att de båda förbunden skickat ut en enkät till sina medlemmar för att kartlägga erfarenheterna av utgivning på olika typer av hybridförlag.
Independent Book Publishers Association (IBPA) tog för två år sedan fram en kravlista för äkta hybridförlag (som vi även skrev om på Boktugg) där en av de nio punkterna är det som även vi framhåller som skiljelinje mellan ett förlag och rena egenutgivartjänster: att förlaget refuserar manus på både kommersiella och rent kvalitetsmässiga grunder.
Ett seriöst förlag som vill att författaren ska vara med och finansiera utgivningen måste göra en ärlig bedömning och dela denna med författaren. Är man tveksam till den kommersiella potentialen måste man informera författaren om att förlaget inte tror sig kunna sälja så mycket att författaren går med vinst. Sedan kan författaren göra en egen bedömning och ändå vilja ge ut.
– Det är allt mer alarmerande hur många författare som kontaktar oss efter att ha gått med på bidrags-, hybrid- eller subventionerade förlagsavtal och inser att de lagt ut tusentals pund med mycket liten möjlighet att få tillbaka sina pengar, säger Nick Yapp på Writers’ Guild.
Tongångarna känns igen från Sverige. Som författare finns det en sak som kanske är viktigare än något annat att förstå. Risk.
Förlag är riskkapitalister. De investerar i utgivning av böcker med vetskapen att inte alla böcker kommer att gå med vinst, tvärtom kommer många att gå med förlust. Det balanseras (förhoppningsvis) upp av att andra böcker går med större vinst.
När du som författare investerar i att ge ut din bok, kanske bara en enda bok, så tar du samma typ av risk. Att den inte säljer tillräckligt för att du inte ska gå med vinst. Det innebär också att du inte kan luta dig tillbaka och hoppas på att förlaget ska göra det åt dig – du måste själv ta aktiv del i försäljningsarbetet.
Precis som när du investerar i aktier på börsen eller köper en förstaupplaga av Harry Potter för 800 000 kronor i hopp om att den ska fortsätta stiga i värde så gäller en grundregel: satsa inte pengar som du inte är beredd att förlora. Det finns inga riskfria investeringar.
LÄS ÄVEN: Egenutgivartjänst eller hybridförlag?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
