Storytel omsatte 2,34 miljarder kronor 2020 och gjorde en förlust på 210 Mkr före skatt. Under 2021 är siktet inställt på att nå 2 miljoner abonnenter och lansera i ytterligare länder. Men med fortsatt underskott.
Storytels rapport för det fjärde kvartalet och därmed helåret 2020 innehåller inga stora överraskningar eftersom bolaget redan lämnat prognoser och rapporter om olika milstolpar. Därför väljer vi att lyfta fram några olika områden eller punkter i rapporten som är intressanta.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Femårsplan för lönsamhet
Storytel finns idag på drygt 20 marknader. Det i sig är väl en signal om bolagets styrka, att man talar om ”20+ markets” i den engelskspråkiga rapporten. Planen är nu att lansera i nästan lika många länder till på tre år, 2021–2023.
Expansion kostar – när blir en ny marknad lönsam? Storytel har tidigare talat om att målet är att vara lönsamma inom fem år efter lansering. I rapporten visar de också hur lång tid några olika länder tagit. Sverige tog fem år (2005–2010) medan Danmark nådde dit på tre år (2013–2016) men där köpte man också konkurrenten Mofibo. På den norska oligopolmarknaden tog det endast två år (2014–2016) och lilla Island var lönsamt redan efter ett år.
Men samtidigt krävdes det sex år innan Nederländerna äntligen blev en lönsam affär. Nu räknar Storytel med att ytterligare tre länder ska visa svarta siffror: Finland och Polen där 2021 är femte året – samt Ryssland redan efter fyra år.
Däremot är prislappen för etablering på respektive marknad säkerligen väldigt olika, beroende på konkurrens och folkmängd samt digital mognad.
Allt handlar om antal abonnenter
Vi har vant oss vid att Storytel visar upp en imponerande tillväxt, nästan så att det är svårt att relatera till om det är mycket eller lite när man adderar hundratusentals nya abonnenter varje år.
Men även här börjar Storytel nu nå en nivå och skala där 200 000 nya abonnenter inte längre imponerar. Om det inte sker på mindre än ett kvartal. Som referens: under 2020 ökade Storytel antalet abonnenter totalt med 358 600 stycken så att man fjärde kvartalet hade i genomsnitt 1,442 miljoner abonnenter.
När Storytel nu blir alltmer globala så kommer antalet abonnenter att mätas i miljoner. Alltså blir målet eller prognosen för 2021 att nå mellan 2,1 och 2,2 miljoner abonnenter.
Kanske är det under 2021 som Norden slutar vara den största delen av marknaden? Under 2020 fanns 64 procent av Storytels kunder i Norden. Vilket visar hur långt man har kvar – alternativt vilken potential som finns – i resten av världen.
I rapporten pekar Storytel fortfarande ut 4 miljoner abonnenter 2023. Då med streamingintäkter på 5 miljarder kronor.
Och så har vi tryckta böcker och förlagsverksamhet
Även om Storytel alltmer blir ett globalt techbolag så äger man fortfarande förlag i flera länder och kommer sannolikt att fortsätta förvärva intressanta gamla förlagshus som behöver hjälp med digitaliseringen. Det började med Norstedts och slutar med …?
Det område som kallas Publishing hade ett starkt 2020 trots covid-19. Ökad försäljning via nätbokhandel och andra ehandelskanaler samtidigt som den digitala försäljningen ökade gjorde att man nådde en omsättning på 655 Mkr (642 Mkr). Här finns dock en bokföringseffekt på 35 Mkr där ljudböckers produktionskostnad läggs på balansräkningen, en princip som Storytel introducerade för något år sedan.
I rapporten skriver Storytel även om kostnadseffektivisering som tillsammans med skiftet till digital försäljning ökade resultatet från 9 Mkr 2019 till 42 Mkr 2020.
Danska People’s Press gjorde en omstrukturering, trots minskad omsättning så vände resultatet från förlust 2,7 MDKK till en vinst på 3,8 MDKK.
Storytel Original går in i en ny fas?
Storytel Original har puttrat på och från andra förlag rynkar man lite på näsan och menar att det där med direkt för ljud av okända författare är väl mest billigt material som stjäl utrymme bland appens rekommendationer. Inte officiellt förstås.
Men i rapporten skriver Storytel att Original-berättelserna klättrar på listorna och i slutet av november var #1 på topplistan en Storytel Original-titel i mer än en tredjedel av länderna.
Och nyligen presenterades en riktigt tung nyhet som kanske passerade förbi lite i flödet både här på Boktugg och resten av den svenska bokbranschen. Men att Camilla Läckberg, en av de bäst säljande svenska författarna det senaste decenniet och en av få som faktiskt säljer bra utomlands, nu satt sitt namn på en Storytel Originalserie (dessutom byggd på en spelfilm) är en ny milstolpe för Storytel.
Kommer Storytel att börja investera i eget innehåll även med stjärnförfattare? Det beror säkerligen på utfallet.
Storytel är ett storföretag i bokbranschen
Rekrytering är ett nyckelområde för alla företag, oavsett storlek. Men ännu mer för ett snabbväxande företag med verksamhet i flera länder. Att Storytel nu har över 700 anställda i 20 länder, från 43 nationaliteter, visar på hur stor organisationen börjar bli. Därmed ökar risken för att den blir trögrörlig.
Storytel har dessutom lyckats med jämställdheten, 52 procent kvinnor totalt i bolaget medan ledningsgruppen har en bit kvar. Där är nämligen 60 procent kvinnor, så männen är underrepresenterade.
Personalkostnaderna passerade redan 2020 en halv miljard kronor.
Hur ser konkurrensen ut?
Storytel uppskattar den globala ljudboksmarknaden till 40 miljarder kronor idag och att den kommer att växa med 15 procent per år till 2030. Därför tänker man växa sina streamingintäkter från 2 miljarder kronor idag (2021) till 30 miljarder kronor 2030.
Att marknaden växer innebär också fler konkurrenter. Den nordiska marknaden är mogen och hårt konkurrensutsatt. Den danska exempelvis känns överetablerad och frågan är om den svenska på sikt rymmer lika många aktörer som idag.
Hur situationen ser ut i andra länder utanför Norden vet förhoppningsvis Storytel men det är inget som vi eller svenska investerare kan bedöma. Dessutom förändras det snabbt genom uppköp och nya investeringar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
