Statistiken över bokförsäljningen i Sverige 2020 missar ett område: ebokens kraftiga tillväxt. Enligt rapporten sjönk till och med försäljningen i kronor – men det är inte helt sant.
Vi skriver idag flera artiklar om Bokförsäljningsstatistiken Helåret 2020, den årliga rapporten som senare idag ska diskuteras under Bokbranschen Live på Bokmässan Play. Mycket statistik och siffror blir det.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Men när vi läste rapporten hajade vi till på ett område: eboken.
Först gäller det försäljningen per format i kronor räknat där ebok sägs ha sjunkit från 135,5 Mkr till 121,4 Mkr. En minskning med 10,4 procent. Hur är det möjligt? Innebär det att folk istället för download väljer prenumerationstjänster och att pengar därmed försvinner?
Volymen ökade nämligen på eböcker, från 3,4 miljoner till 3,8 miljoner. Endast 400 000 lästa eböcker mer än 2019. Det här låter bara märkligt.
Speciellt när vi letar fram förra årets rapport och tittar på siffrorna där. Då visar det sig nämligen att totalförsäljningen för 2019 i den rapporten inte alls var 135 Mkr utan endast 75,8 Mkr och 1,7 miljoner exemplar.
Historisk data inte jämförbar
Förklaringen är att man inte kan jämföra historiska siffror i Bokförsäljningen eftersom antalet datakällor (återförsäljare) ökar men framför allt att antalet kartlagda titlar ökar. De titlar som inte finns hos Bokinfo hamnar nämligen som okänd titel, vilket exploderade i allas medvetande under seminariedagen förra året när alla insåg att de digitala formaten för en av de tjugo mest säljande titlarna i Sverige saknades i statistiken.
Under året har Bokinfo med hjälp av Förläggareföreningen övertygat flera förlag att lägga upp fler av sina digitala titlar, framför allt de bästsäljande som kan dyka upp på topplistor, i Bokinfos databas.
Så inför 2020 års rapport innebär det att man nu kunnat kartlägga fler eboksförsäljningar (och ljudboksförsäljningar) än inför förra rapporten. Därför revideras 2019 års siffror.
Men nu kan man väl lita på siffrorna för 2019 och 2020 eller? Svaret är nej. Det finns fortfarande 3,4 miljoner exemplar under formatet Okänd titel, alltså svenska digitala böcker vars ISBN saknas i Bokinfos databas. Vilket motsvarar försäljning på 54 Mkr.
“Läsningen ökade med 50 procent”
Hur mycket av detta som är eböcker och ljudböcker vet vi inte. Tidigare har det talats om att 85–90 % av konsumtionen i prenumerationstjänsterna utgörs av ljudböcker. Samtidigt hörs signaler om att eboksläsandet ökar.
– Konsumtionen av e-böcker, räknat i lästa timmar, ökade med 50 procent under 2020 jämfört med 2019 hos Storytel. Dessutom ökade försäljningen av Storytel Reader med 100 procent och satte rekord under 2020, säger Dan Panas, Head of Communications på Storytel, till Boktugg.
Prenumerationstjänsterna kan förstås inte bryta loss siffror hur som helst eftersom de inte vill avslöja för mycket för konkurrenterna. Men det är ändå en tydlig signal om att siffrorna för eböcker i rapporten är underdrivna.
– Sedan tidigare har vi sagt att läsningen ökade med 75 procent för första delen av året och totalt tror jag ökningen låg någonstans runt 50 procent i volym i Sverige. Men samtidigt understiger konsumtionen fortfarande 10 procent av totalen, dock tar e-boken lite andelar i år, säger Niclas Sandin hos Bookbeat.
Lägg till det att Bokus Play adderade eböcker i sin tjänst först under våren/sommaren 2020.
Mörkertal göms under Okänd artikel och Utländsk titel
Det är dessutom inte enbart under Okänd artikel som det döljer sig digitala ljudböcker och eböcker. Kategorin Utländsk titel är helt enkelt ISBN som inte är svenska och som saknas i Bokinfo. Här finns både fysiska och digitala böcker, och det är en rätt stor gråzon: 745,5 Mkr i bokförsäljning 2020. Eller 7,2 miljoner exemplar. Eftersom snittpriset blir 103,5 kr så kan vi dra slutsatsen att det är en hel del tryckta böcker, men sannolikt några miljoner digitala böcker.
Dessa två osäkerhetsfaktorer (totalt 10,6 miljoner sålda böcker och nästan 800 Mkr) innehåller många digitala böcker. Faktum är att vi från statistiken kan utläsa hur mycket det minst är. Diffen mellan summan av formaten Digital ljudbok och E-bok (876,6 + 121,4 = 998 Mkr) och den redovisade försäljningen via kanalen Digitala abonnemangstjänster (1 149,5 Mkr) är 151,5 Mkr. Låt oss säga att 20 procent av denna summa är eböcker så blir det 30 Mkr.
I så fall skulle eböcker ha ökat från 135,5 Mkr till 151,4 Mkr eller +11,7 procent. Men så kan vi förstås inte räkna eftersom 2019 års siffra också egentligen är högre än de där 135,5 Mkr.
Så kontentan? Att eboksförsäljningen bevisligen är större än vi ser. Varför har detta betydelse? Jo, om den i själva verket är över 150 Mkr och dessutom växer kraftigt så kommer den inom några år att vara större än pocket. Vilket är ett skäl att inte bara tala om ljudböcker i digitalt format och hantera eboken med vänsterhanden för att “det är så lite pengar i eböcker”.
Den andra kontentan: branschen måste gemensamt lösa problemet med att inte alla svenska digitala böcker finns i Bokinfo. Först då kan vi få bättre branschstatistik på format, genrer och så vidare.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
