När jag läste att en bloggerska som jag följt i många år hade skrivit ett bokmanus som blivit antaget av ett förlag var det något som klickade till inom mig. Helt plötsligt insåg jag att alla de där författarna som skriver böcker har varit helt vanliga personer från början. På något vis har jag alltså hela mitt liv gjort tankevurpan att man måste vara författare innan man kan skriva en bok.
När jag väl insett mitt misstag började jag genast googla på hur man skriver ett bokmanus och ungefär tre månader senare stod jag där med ett färdigt manus. Förlagen var tyvärr inte lika exalterade som jag var och refuseringarna regnade in.
Men skam den som ger sig. Nu, ett halvår senare, har jag både ett till bokmanus och ett ja från ett förlag som vill ge ut min feelgood-roman, som handlar om konsten att bli både klimatsmart och kär.
Frida Sandberg ska bli klimatsmart på riktigt – och hon tänker börja med en hemester! Men vart åker man egentligen då? Efter en stunds googlande dyker plötsligt ett riktigt lovande resmål upp. I den lilla byn Vendel bor en äldre dam med ett ledigt gästrum, och hon vill gärna ha en kvinnlig hyresgäst som gillar att laga mat. Kan det bli mer perfekt?
Samtidigt som Fridas nya miljötänk försätter henne i dråpliga situationer blir hon snabbt god vän med sin huskamrat Margareta. Däremot har hon inte samma tur med Margaretas stilige son Jack, som till en början verkar allt annat än imponerad av sin mors sommargäst. Snart börjar hon ändå känna sig riktigt hemma bland invånarna i Vendel, men allt som oftast gör sig en mörk hemlighet påmind. Och när heta känslor uppstår mellan henne och Jack, ja, då glömmer hon nästan bort att hon faktiskt redan har en pojkvän…
