Du läser om författarna som tjänar miljoner för att de säljer hundratusentals böcker. Det är ingen tvekan om att författarna tjänar bäst i den svenska bokbranschen. Men det gäller bara ett fåtal. De allra flesta författare är istället sämst betalda av alla som jobbar i bokbranschen.
För drygt fem år sedan skrev jag ett blogginlägg om hur många böcker man behövde sälja som författare per år för att kunna leva på det. Det har lästs och delats tusentals gånger. Mycket har förändrats sedan dess, inte minst har ljudbokens betydelse ökat.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Låt oss först slå fast att det finns två sanningar i bokbranschen som kan verka motsägelsefulla, men som faktiskt är helt sanna.
- De bästsäljande författarna tjänar mest pengar av alla som jobbar i den svenska bokbranschen.
- Författarna tjänar sämst av alla som jobbar i bokbranschen.
Vänta lite nu, invänder du. Hur kan både punkt 1 och 2 stämma? Jo, därför att de som omfattas av punkt 1 är inte många. Kanske tjugo eller femtio författare. Och många befinner sig inte i grupp 1 mer än vissa år när de släppt en ny bok. De som kan hålla sig i den gruppen under längre tid är oftast produktiva spänningsförfattare (exempel Camilla Läckberg) eller författare som slagit igenom internationellt (exempel Fredrik Backman) och sett sina böcker filmatiseras.
För de allra flesta författare är det tufft att få ihop ens två vettiga månadslöner trots att de ger ut en bok om året.
Bokbranschen är en låglönebransch
Det finns en invändning till. Visst finns det andra som tjänar riktigt bra i bokbranschen, men då får man gå upp till ledande befattningar på större förlag och återförsäljare, de som har direktörslöner. De allra flesta på små och medelstora förlag, liksom alla frilansmedarbetare tjänar ofta inte särskilt bra i bokbranschen. Den som vill göra snabba pengar söker sig sällan till bokbranschen, och när de gör det blir de ofta besvikna.
Det har gjorts olika undersökningar genom åren för att utröna vad snittinkomsten är för svenska författare, alltså vad de tjänar på sitt författarskap. Författarförbundets senaste inkomstundersökning bygger på inkomståret 2012 så den är rätt inaktuell. Sammanlagt svarade 1 260 personer på enkäten vilket vid undersökningstillfället motsvarade 44 procent av förbundets 2 892 medlemmar. Dessutom var över hälften av medlemmarna över 65 år gamla, vilket tyder på att de pensionerats från eventuella vanliga jobb.
För en majoritet, 60 procent, understeg den litterära verksamheten hälften av den totala årsarbetstiden. Medianvärdet för inkomster av litterärt arbete för de medlemmar som deltog i undersökningen och som angav inkomst över 0 kr var 58.765 kr.
Det är en rätt intressant (men alltså gammal undersökning och Författarförbundet bör vara på gång med en ny sådan, man kan tycka att det borde göras årligen eller vartannat år i alla fall).
Medianinkomster för författare varierar
För att ge en mer rättvisande bild kan man titta på medianinkomsten baserat på hur stor del av årsarbetstiden som författaren ägnar sig åt litterärt arbete:
- minst 75 % av sin totala arbetstid angav en medianinkomst om 185.900 kr.
- 50–75 % mediankomst 106.900 kr
- 25–50 % medianinkomst 49.700 kr
- mindre än 25 % medianinkomst 16.800 kr
Litterärt arbete är dock inte enbart royalties från egna böcker. Tvärtom.
”Liksom vid förra mätningen var översättarna den grupp som haft klart högst medianinkomst från sitt litterära arbete; 123.700 kr. Därefter kom barn- och ungdomsförfattare med 81.900 kr, mångsysslarna med 62.100 kr och skönlitterära författare med 44.400 kr. Lägst medianinkomst hade
facklitterära författare med 39.400 kr.”
Beloppen i undersökningen avser alltså skattepliktig inkomst, royalties har räknats och sociala avgifter räknats bort i de fall författaren står för dessa. Det är vanligt att royalty betalas ut till författarens bolag.
Översättare har många gånger dåligt betalt i förhållande till nedlagd arbetstid, men de tjänar samtidigt betydligt bättre än de allra flesta författare.
39 % av litterära intäkterna var royalties
Av de sammanlagt 148,2 Mkr de 1 260 författarna i undersökningen rapporterade att man tjänade på sin litterära verksamhet under 2012 härrörde 39 % från bokhonorar och royalty, det vill säga 57,8 Mkr.
Med andra ord: 45 871 kr i genomsnitt i royalty från bokförsäljning. Du kan själv botanisera i rapporten, men kom ihåg att den alltså avser inkomsterna för nio år sedan.
Så hur många böcker behöver du som författare sälja för att kunna leva på ditt författarskap? En komplex fråga som bygger på en rad antaganden. Vilka boendekostnader har du och hur stort hushåll bor du i? Någon svarar att det räcker med 16 000 kr i månaden medan en annan säger 50 000 kr, baserat på nuvarande livsstil.
Låt oss då istället utgå från medianlönen i Sverige 2019 som var 31.700 kr. Eftersom en professionell författarverksamhet nästan uteslutande bedrivs i bolagsform idag får vi lägga på alla kostnader för att bedriva ett bolag. Enbart lönekostnaden, arbetsgivaravgifter och försäkringar landar på 590 tkr för ett år.
Därutöver behöver du kanske redovisningskonsult, mobiltelefon, dator och lite grundläggande författarbehov. Låt oss säga, lågt räknat, 5 tkr per månad och vi är uppe i totalt 650 tkr per år.
Hur många böcker behöver man sälja för att dra in 650 tkr i royalties?
Skiftande royalty på olika bokformat
Det beror på vilket format. De flesta författares försäljning fördelas idag på flera olika format: inbundet (eller danskt band/flexband/häftad), pocket, ebok och ljudbok är de vanliga.
Låt oss för enkelhetens skull säga att fpris är 140 kr på originalutgåvan och 38 kr på pocket. På ett traditionellt förlag har författaren från 25 procent royalty på dessa, det vill säga 35 respektive 9 kr i royalty. Just på pocket är det dock inte ovanligt med ännu lägre royalty på grund av höga rabatter och därför räknar vi med endast 6 kr i vårt exempel.
På eböcker och ljudböcker ligger fpriset kanske runt 60–70 kr för download medan prenumerationstjänsterna har lika många varianter som det finns tjänster. För enkelhetens skull utgår vi ifrån att din bok blir runt 12 timmar som ljudbok och att ersättningen ligger runt 2 kr/h så att förlaget tjänar 24 kr/bok, varav du som författare får 25 procent (det är dock inte ovanligt med lägre procentsats just i ljudboksavtal, samtidigt som storsäljande författare kan förhandla till sig högre royaltyprocent oavsett format och det finns ljudbokstjänster som betalar mer).
I vårt exempel betalar sig ljudböcker/eböcker lika bra som pocket (6 kr) vid streaming medan download ger runt 15 kr och originalformatet 35 kr.
Det här är egentligen exempel som främst gäller skönlitteratur, för vuxna. Med facklitteratur gäller högre fpriser och det är vanligt att författaren har andra typer av avtal, framför allt om det är illustrerade verk. Och för barnböcker är fpriserna betydligt lägre.
Många skönlitterära författare har idag över hälften av sin försäljning från digitala format. Låt oss därför anta att just 50 % är digitalt varav 90 % från prenumerationstjänster. Och att författaren ifråga har 25 % av intäkterna från originalformat, trots att volymen är större på pocket.
Författare behöver sälja 82 500 böcker per år
Så lite matematik. 650 tkr i totala royalties fördelade enligt följande:
- 292 500 kr från prenumerationstjänster
- 32 500 från download
- 162 500 kr från originalformat
- 162 500 kr från pocket
Och hur mycket böcker blir det då, med royaltyutfallet vi räknat fram ovan? Jo, om vi räknar baklänges så får vi fram:
- 48 750 digitala böcker via prenumerationstjänster (6 kr/bok)
- 2 167 digitala böcker via download (15 kr/bok)
- 4 643 tryckta böcker i originalformat (35 kr/bok)
- 27 083 pocketböcker (6 kr/bok)
Författaren i vårt exempel behöver alltså sälja drygt 82 500 böcker per år för att kunna plocka ut en svensk medianlön varje månad. Sedan kan förstås fördelningen vara annorlunda, många skönlitterära författare har 70–80 % av intäkterna digitalt idag och då krävs krasst sett ännu fler böcker.
Eller så har författaren ett bättre avtal med förlaget som ger högre royalty och därmed sänker antalet böcker som behöver säljas. Kalkylen påverkas också av längden på böckerna, i alla prenumerationstjänster är bokens längd en faktor som påverkar ersättningen.
Författarens sidoinkomster är ofta huvudinkomsten
Men andra författarinkomster då?
Nu protesterar några och påpekar att det finns andra inkomster som exempelvis:
- Biblioteksersättningen för de författare vars böcker lånas ut på bibliotek i fysisk form. Kan ge en trevlig bonus och faktiskt rejäla tillskott inte minst för barnboksförfattare – som ju å andra sidan har lägre royalties pga lägre fpriser och kortare böcker.
- Föreläsningar är för en del fackboksförfattare en större intäkt än bokförsäljning. Det är många som vill höra författare prata, men många som inte har budget. Författare får exempelvis inget betalt när de pratar på Bokmässan och sällan på författarkvällar i bokhandel.
- Skolbesök var före pandemin en bra inkomstkälla för många barn- och ungdomsförfattare.
- Andra litterära uppdrag som översättare, lektör, redaktör, korrekturläsare, litteraturkritiker, leda skrivkurser.
- Stipendier och litterära priser.
Som vi såg i undersökningen så är alla dessa vanliga ”litterära inkomster” populära som utfyllnad när royaltyintäkterna inte räcker. Dessutom bidrar många av dessa till att marknadsföra författaren. Att få berätta om sin bok och sitt författarskap och bygga en läsekrets även om man får marginellt betalt.
Men att ”skriva på heltid” är förstås en väldigt diffus beskrivning när man börjar räkna på det rent ekonomiskt. Vi har litterärt begåvade författare som är helt beroende av stipendier för att ha råd att skriva, och vi har en stor grupp författare som till största delen jobbar som frilansare eller rentav heltidsanställda på förlag för att finansiera sitt skrivande.
Vänta med att säga upp dig
Så den slitna klyschan ”don’t quit your day job” gäller i högsta grad aspirerande författare. Bokbranschens tradition av att betala ut stora klumpsummor bidrar dessutom till att en författare berusas av känslan ”wow, nu har jag råd att skriva på heltid” när de belönas med ett stipendium, får den årliga biblioteksersättningen, ett förskott på en bok eller den årliga (vissa förlag betalar ut 2-4 ggr per år numera) royaltyavräkningen och det landar 12 000 eller 150 000 kronor på kontot. Det är då man känner sig rik, tills man inser att det kan dröja länge till nästa utbetalning – som du dessutom aldrig vet hur stor den är.
Den krassa sanningen är att en författare utgiven på traditionellt förlag behöver sälja mellan 50 000 och 100 000 böcker per år, beroende på format, för att kunna ta ut en svensk medianlön varje månad enbart från sin bokförsäljning. Och handen på hjärtat, hur många författare gör det?
För att kunna leva på att skriva böcker behöver man vara både produktiv och uthållig. Det är inte enbart den senaste boken som säljer, inte minst i prenumerationstjänsterna utgör backlist (böcker utgivna för 6-18 månader sedan eller ännu tidigare) uppåt 75 procent av lyssning och läsning. Det här är ytterligare en viktig anledning till att inte kasta sig ut och vara författare på heltid direkt.
Ja, om du nu inte vinner på lotto och din debut blir en prisbelönt bästsäljare som säljs till sjuttioelva länder. Då är du en av dem som vi kommer att läsa om i tidningarna och se i tv-sofforna och vars böcker vi ser på topplistorna. De här författarna som utgör ungefär 1-2 promille av de svenska författarna.
Uppdatering sept 2024: I en ny artikel funderar vi över om frågan om antalet sålda böcker kanske är fel ställd – det handlar i slutändan om hur mycket omsättningen i en författares bolag måste nå upp till.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
