Den nya SVT-serien “Tunna blå linjen” lockar miljonpublik och hyllas av kritikerna. Uppmärksamheten får manusförfattaren Cilla Jackert att känna sig som Julia Roberts.
– Man kan inte önska sig en bättre start, säger hon.

“Tunna blå linjen”, som hade premiär den 17 januari, har jämförts med polisklassikern “Spanarna på Hill Street” och tagits emot väl av kritikerna. TT:s recensent beskriver serien som “en av de bästa svenska tv-serierna på många år” medan DN:s kritiker kallar den för “en smått oemotståndlig kombination av fasa och feel good”.

Cilla Jackert har tidigare skrivit manus till tv-serierna Spung (som även blivit bok Spung : tio år senare) och Vår tid är nu och filmer som Min pappa Marianne och Känn ingen sorg. Men den här gången överraskades hon av mediernas intresse inför premiären.

– Även om jag tycker att manusförfattare får för lite uppmärksamhet i våra yrkesroller, så har det varit väldigt mycket fokus på huvudförfattaren, det vill säga mig. Det är jag inte riktigt van vid. Jag har valt mitt yrke, eller yrket har valt mig, för att jag tycker om att sitta ensam på min kammare och skriva, säger hon och tillägger:

– Man känner sig som Julia Roberts, det är omtumlande faktiskt.

Polisbild i förändring

Tv-serien följer flera fiktiva Malmöpolisers vardag med ambition att skildra yrket så autentiskt som möjligt. Sex och ett halvt år tog det från en idé till färdig serie, och under den tiden har bilden av polisen förändrats flera gånger, enligt Jackert.

– Det har svajat hit och dit mellan att det är synd om dem, att de är hjältar, till att alla är fascister, säger Cilla Jackert.

Att det finns så starka åsikter om poliskåren tror hon är bra för seriens tajmning. Att vara huvudförfattare till tio timmar tv-dramatik liknar hon vid att styra ett hangarfartyg över Stilla havet.

– Det gäller att sikta på att komma i hamn och att inte börja gunga i varje storm som blåser upp. Det är en dramaserie som vi har valt att göra väldigt autentisk, men det är lika mycket fiktion som Bron eller Sagan om ringen, säger hon.

TT: Kan man själv känna på förhand om en serie kommer att gå bra eller inte?
– Det är jättesvårt, publiken är rutinerade tv-tittare och det handlar så mycket om tajmning, säger hon och fortsätter:

– Det hade kunnat hända någonting förra veckan som helt tog död på den, eller det hade kunnat komma någon serie från ett annat land som var snarlik. Tajmning är en av de viktigaste bitarna och det är svårt att förutsäga när man har så långa cykler.

Ännu är ingenting klart med en andra säsong, men enligt Cilla Jackert finns det en outtömlig källa idéer för en fortsatt handling.

– Möjligheten att fortsätta den här serien i oändlighet finns verkligen. Det är inga problem.

Text: Sofia Sundström/TT