Sveriges Författarförbund lämnar i en rapport tio konkreta förslag på hur biblioteken kan rustas för det demokratiska uppdraget.
“Biblioteken är levande samlingsplatser för kunskap och bildning. Ändå sviktar förståelsen för deras betydelse och potential. På många håll utvecklas inte biblioteken, utan läggs ned. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit och nedläggningarna fortsätter i oförminskad takt”, skriver Författarförbundet i en ny rapport.
Rusta biblioteken, 10 förslag från Sveriges Författarförbund heter slutrapporten, som är resultatet av förbundets arbete under 2020 med kampanjen ”Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget”. Rapporten innehåller resonemang, analyser och förslag som syftar till att återskapa kvalitativa och likvärdiga folkbibliotek – över hela landet.
Författarförbundet föreslår bland annat att kommuner och regioner inrättar tjänster för litterära chefer på biblioteken, att skolbiblioteken bemannas av utbildad personal och att Sverige inrättar ett nationellt museum för litteratur, bibliotek och läsning.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
“Varje kommun bör betrakta folkbiblioteken som demokratins hus och leva upp till bibliotekslagens tydliga formuleringar”, skriver förbundet i ett pressmeddelande.
Målet med slutrapporten är att “uppmärksamma folk- och skolbiblioteken som de folkbildande institutioner de är och på lokal, regional och nationell nivå få igång processer som i förlängningen stärker biblioteken, litteraturen, läsandet och demokratin”.
Sveriges Författarförbunds
10 förslag för att rusta biblioteken
- Öka tillgången till information och litteratur. Utveckla och utöka uppsökande biblioteksverksamhet som arbetsplatsbibliotek, mobila bibliotek och nya sätt att nå nya läsare. Det ska vara lätt för medborgarna att träffa bibliotekarier såväl utanför som inne i
biblioteket. - Utveckla samverkan och samarbete med närliggande institutioner som studieförbund, fackföreningar, universitet, högskolor, sjukhus, ideella nätverk, trossamfund, författare, översättare. Biblioteken ska vara den självklara och öppna mittpunkten för det lokala civilsamhället.
- Utveckla den litterära programverksamheten för att för att förtydliga folkbibliotekens demokratiska ansvar för kommunikation och reflektion kring litteratur, läsande och samtal. Här avses olika former av aktuella samtal kring samtidens litteratur, insatser för läsfrämjande till besök av författare och översättare.
- Inrätta lokala läsråd med målet att samla in kunskap om icke-läsarna och hur deras läs- och litteraturbehov kan fångas upp av folkbiblioteken.
- Reducera inte samlingarna, köp in ny och aktuell litteratur till alla åldersgrupper och tillgodose alla språk som talas i Sverige.
- Utveckla och fördjupa den mångspråkiga verksamheten liksom arbetet med minoritetsspråken och samordna den nationella medieförsörjningen för personer
med annat modersmål än svenska. Förstärkningen innebär ökad medieförsörjning,
kompetensutveckling och tillräcklig finansiering för att klara uppdraget. - Utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens i samarbete med författare och översättare för att arrangera program i bibliotekens lokaler och digitalt för att nå alla målgrupper på bästa sätt. Ta fram etiska riktlinjer för biblioteksprofessionen. Att arbeta på
bibliotek innebär att vara demokratiarbetare. Stärkt vidareutbildning behövs. - Förtydliga vad ett skolbibliotek är och ska vara i skollagen, och att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek.
- Inrätta en tjänst som litterär chef vid folkbiblioteken. Återinför kvalitativa nämnder för biblioteken.
- Inrätta ett Nationellt Museum för Litteratur, Bibliotek och Läsning i Gunnar Asplunds Stadsbibliotek vid Odenplan i Stockholm, samtidigt som ett nytt huvudbibliotek byggs som bättre kan möta framtiden.
