Pippi Långstrump sprängde gränserna för vad en flicka får vara – och 75 år senare är hon fortfarande en förebild världen över. Men vilka för vidare hennes arv?

I en klassisk scen besöker Pippi Långstrump ett kafferep och hör damerna klaga på att deras hembiträden har sönder porslin. Hon bidrar till de vuxnas förtret med en berättelse om mormoderns hembiträde Malin, som pangade porslin varje tisdagsmorgon: ”Och om Malin fick nån tid över, så gick hon in i salongen med en liten hammare och dunkade ner de antika ostindiska tallrikarna”, säger Pippi frejdigt.

– Pippi uppfattas inte som ”bra” av omgivningen alltid, och däri ligger styrkan, att hon sätter sig upp mot vuxenvärlden. Det visar att man kan tänka på andra sätt än vad normen och de vuxna säger, konstaterar Sofia Gydemo, bibliotekarie vid Svenska Barnboksinstitutet.

Lekfullhet och anarki

75 år har gått sedan Pippi klev upp på litteraturscenen och hon är fortfarande i högsta grad en förebild världen över. Av hyllningarna märks hur komplex hon är – i den nyutkomna boken ”Pippiperspektiv” lyfts till exempel allt ifrån den frigörande lek hon står för till hennes empati och ikoniska utseende.

– Pippi innehåller så mycket, det är en nioårig flicka och i henne sammanstrålar självständighet, lekfullhet, anarki och maktmotstånd, säger Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap verksam vid Åbo Akademi.

Pippi finns som en klang i all dagens barnlitteratur, enligt Mia Österlund. Men att peka ut en arvtagare är svårt, tycker hon. Dels för att det finns så många aspekter av Pippi som har förts vidare – men också för att få flickhjältar har fått samma genomslag.

Mia Österlund nämner ”Frallan” av Sara Ohlson, en berättelse om Francesca som tycker att vuxna ska säga vad de tänker istället för att krångla till allt. En annan frispråkig karaktär är Athena i Elin Eks bokserie – den första Sofia Gydemo kommer att tänka på. Men Athena gör mer medvetet uppror än Pippi, vars hela väsen var normbrytande.

– Många barnbokskaraktärer i dag har mer en agenda med sitt agerande, som gör att de bryter mot normen, säger Sofia Gydemo.

Pippifeminism

Barnlitteraturen har de senaste åren varit full av handlingskraftiga barn, ser Sofia Gydemo. Det kan handla om aktivister, som räddar miljön. Eller som i ”Sexstrejken” av Åsa Hellberg där tre gymnasietjejer protesterar mot sexuella trakasserier.

Österlund noterar att den kollektiva kraften i ungdomsböckerna dessutom blev starkare under metoo. Det kollektiva anslaget kan också ses som en motrörelse mot den så kallade ”Pippifeminism” som vissa har vänt sig emot.

– Det har diskuterats om huruvida Pippifeminismen blir en börda för nordiska flickor, för att de förväntas vara så kompetenta och starka, och klara alla aspekter av sina liv, säger hon.

Högpresterande kvinnor ur historien lyfts också fram i den våg av förebildsböcker som har kommit efter Elena Favilli och Francesca Cavallos superbästsäljare Godnattsagor för rebelltjejer. Men även om böckerna görs i peppande välmening menar vissa att de bidrar till ideal där tjejer måste prestera för att räknas.

– Vi behöver justera måttstocken, särskilt i den tiden vi lever i i dag där folk håller på att krokna under de eskalerande kraven, säger Mia Österlund.

Större mångfald

Frågan är också om Pippi bara är den där superstarka flickan? Sofia Gydemo påminner om att Pippi kan känna sig ensam och utan sammanhang, en dimension som inspirerar till andra förebilder. I ”Haj-Jenny” av Lisa Lundmark vill Jenny ha rätten att få vara tyst och i Lisa Bjärbos ungdomsbok Inuti huvudet är jag kul avviker huvudpersonen Liv från normen med sin fobi och panikångest.

– De blir ett annat slags förebilder eller hjältar, säger Sofia Gydemo.

Mia Österlund är inne på samma linje: barnboken har fortsatt att undersöka vad det är att vara flicka och nu finns en större bredd. Några av hennes favoritfigurer är Dyksommar av Sara Stridsberg och Humlan Hanssons hemligheter av Kristin Sigunsdotter. Hon ser att det går en ”queer linje” från Pippi till 1985 då Janne min vän av Peter Pohl bröt en ny könsnorm. Janne är en flicka – vilket pojkberättaren inte förstår eftersom han inte ser hennes ”flickskap”.

– Hästpojkarna av Johan Ehn är ett av följande steg i den kedjan. Den rör sig på samma arena med det queera och cirkusen som element, om hur det är att leva utanför normen och göra motstånd mot nazismen som Pippi och Janne också gör.

Greta som Pippi

Pippis kanske största arv är också att lyfta barnets röst, menar Mia Österlund. Där är arvtagarna som hon och Sofia Gydemo ser riktiga personer: Greta Thunberg och Malala Yousafzai.

– Greta Thunberg är det ensamma starka barnet som sätter sig upp mot makten. Och så har hon ju sina flätor. På samma sätt som med Pippi sluter ett helt kollektiv upp bakom henne, säger Mia Österlund.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fakta: Flickhjältar i Pippis spår

Chihiro i ”Spirited away”

Den tioåriga huvudpersonen i Hayao Miyazakis animerade film växer till en hårt arbetande och hjälpsam flicka, som ofta går rakt på sak när något är galet. Även Koriko i filmen ”Kikis expressbud” bär spår av Pippi Långstrump – som Miyazaki ville göra en film om redan på 1970-talet. Han fick dock nej.

Katniss Everdeen i ”Hungerspelen”

Hjältinnan i Suzanne Collins serie är en ung tjej som i tidig ålder blir faderslös, och då tar över som beskyddare av sin familj. Hon drivs av en känsla för rättvisa och en vilja att skydda de svaga. Hjälte vill hon inte vara, och hon har inga superkrafter, men står upp för en bättre värld.

Lisa i ”Handbok för superhjältar”

Hon är mobbad och ensam – men lyckas via en bok lista ut hur man blir en superhjälte. Som sådan slåss hon för andra människor, också för dem som först var hennes plågoandar.

Athena i ”Grattis världen! Jag är här nu!”

Elin Eks hjältinna är en tolvåring som vill rädda världen, genom en ”rädda-jorden-klubb” som startades när ett kompisgäng såg en film om de smältande polarisarna. Hon tror på sin egen förmåga – och hittar vägar ut ur kluriga situationer.

Doris i ”Doris drar”

När familjen ska på kalas vägrar Doris följa med om man måste ha klänning. Hon drar till ett ställe där man får bestämma själv. Doris är en av många tjejer av Pija Lindenbaum som följer sitt eget huvud, och som överkommer rädslor för att stå på egna ben och följa sitt eget huvud.

Elsa i ”Frost”

Disneys stereotypiska flickideal ligger långt ifrån Pippi Långstrump. Men även den amerikanska seriejätten har börjat göra mer nyanserade porträtt av flickor. Elsa är en föräldralös flicka med starka krafter som hon använder för andras bästa, i två filmer där det inte handlar om att träffa någon drömprins. Vaiana är en annan modig Disneyfigur som både räddar sitt samhälle och blir en framtida ledare.

Frallan i ”Frallan är bäst”

Bokserien om den rättframma Francesca, som kallas för Frallan, är skapad av Lisen Adbåge och Sara Ohlsson. I vissa böcker jobbar hon för att rädda världen – i andra undersöker hon kärleken till sin kompis Ester.

Humlan i ”Humlan Hanssons hemligheter”

Humlan Hansson vill bli konstnär som sin faster, som alltid säger vad hon tycker. Hennes bästa vän har övergett henne för hästtjejerna på skolan, och Humlan skriver i dagboksformat om ensamhet och existentiella funderingar. Ett porträtt av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson, med både svärta och humor om en konstnärssjäl – som i en recension kallades ”en emo version av Pippi Långstrump”.