Storytel: Ljudboksförsäljningen snart över 50 procent för skönlitteratur

Ljudböcker står för över 50 procent av den skönlitterära försäljningen i slutet av 2020, skriver Storytel i kvartalsrapporten. Tillväxten är stark, men snittintäkten per kund sjunker – även i Norden.

– Jag minns att jag målade upp ett djärvt scenario på FutureBook 2016, att försäljningen av ljudböcker snart skulle vara större än den fysiska bokförsäljningen i Sverige. Enligt en rapport från Förläggareföreningen den 21 september, passerade ljudboksstreaming de fysiska bokhandlarna som den näst största försäljningskanalen för böcker. Det är min fasta övertygelse att ljudboksförsäljningen kommer att stå för mer än 50 procent av den totala skönlitterära bokförsäljningen i Sverige i slutet av 2020, skriver Jonas Tellander i inledningen på kvartalsrapporten.

Han pekar på hur denna utveckling, på en av de mest mogna marknaderna för ljudböcker, talar för att Storytel och förlag med ett digitalt mindset har stora möjligheter att växa på den globala marknaden.

– Det här sporrar och motiverar oss än mer i vår globala expansion. Ljudboksresan har bara börjat, skriver Tellander.

Mycket av det som står i Storytels kvartalsrapport idag är känt sedan tidigare eftersom de gick ut med abonnentsiffror och streamingintäkter för Q3 redan för några veckor sedan.

Men vi saxar höjdpunkterna som Storytel listar för Q3-2020:
(ökningar avser jämförelse med samma kvartal 2019)

• Ökade intäkterna från streaming med 23 % till 490 Mkr (399)
• Ökat abonnentstocken med 34 % till i genomsnitt 1 360 000 (1 014 400) abonnenter
• Ökat nettoomsättningen till 609 MSEK från 491 MSEK
• Resultat per aktie, efter skatt uppgick till -0.38 (-1.37) SEK, före och efter utspädning
• Tecknat avtal om att förvärva en 70% majoritetsandel i Islands ledande bokförlag Förlagid
• Förvärvat Kitab Sawti, en ledande ljudbokstjänst i Mellanöstern
• Förvärvat en 80% majortitetsandel i Earselect AB, ett nordiskt produktionsbolag för ljudböcker
• Tecknat avtal om att förvärva iCast Ltd, en pionjär på ljudboksmarknaden i Israel.

Rysk kriminalförfattare skriver direkt för Storytel

Vad hittar vi mer för intressant i kvartalsrapporten? Ja, en nyhet som doldes där var förstås Storytel Light-abonnemanget som testas i Finland med 9,99 euro per månad för upp till 20 timmars lyssning. För första gången (såvitt vi vet) går Storytel ifrån sin obegränsade lyssningsfilosofi.

På den ryska marknaden har Storytel Original gett ut “Just Masa” av Boris Akunin som är okänd här i Sverige men sägs vara en av Rysslands bästa kriminalförfattare. Att han skriver direkt för ljud åt Storytel är en signal om att bokbranschen förändras.

Storytel har nu 630 anställda i 30 länder, enligt rapporten. En påminnelse om att lansering i flera nya länder är på gång.

Men siffrorna då, de röda. För det redovisar ju Storytel även detta kvartal, även om de ser mycket bättre ut än samma kvartal föregående år. Faktum är att Storytel på EDITDA-nivå (ungefär: intäkter före ränta, skatt, avskrivning och amortering) visar upp en vinst på 7 Mkr (jämfört med -65,8 samma period 2019). När man sedan gjort nedskrivningar och amorteringar är resultatet -22 Mkr (-81,9 Mkr).

Så vad ligger bakom denna dramatiska förbättring? Jo, det är till största delen frågan om bokföringsteknik. Det finns en post med “Capitalised work for own account” på 59 Mkr som alltså är investeringar i nya ljudboksproduktioner och som Storytel inte tar som en direkt kostnad utan sprider ut över flera år eller som de skrev tidigare i år: “Storytel kommer under året byta till en redovisningsprincip där bolagets immateriella tillgångar aktiveras i balansräkningen.”

Men även om man tar hänsyn till denna förändring så har Storytel minskat sin förlust jämfört med samma kvartal förra året.

Ökning av abonnenter och minskad snittintäkt

Prognosen för det fjärde kvartalet (som vi snart är halvvägs inne i) pekar på 1,435 miljoner abonnenter (varav 922 000 i Norden) och vid årsskiftet räknar Storytel med att nå milstolpen 1,5 miljoner betalande prenumeranter. Däremot tror de inte att man lyckas nå 2 miljarder kronor i streamingintäkter för helåret utan att det stannar på 1,9 miljarder (vilket i så fall ändå är en ökning med 32 procent jämfört med 2019).

Den mest oroväckande siffran i rapporten är ändå ARPU (snittintäkt per prenumerant och månad) som under Q3 sjönk från 122 till 120 kr för hela Storytel och från 147 till 146 på den nordiska marknaden. Men prognosen för Q4 är att den utvecklingen fortsätter, ner till 116 kr globalt och 143 kr i Norden. Det sistnämnda är då en minskning med 12 kr jämfört med samma kvartal 2019.

Att snittintäkten sjunker utanför Norden är svårt att säga något om då man går in på nya marknader som har en helt annan prisbild och andra erbjudanden än mogna marknader som Sverige. Däremot är det självklart negativt för både Storytel och alla förlag om intäkten per kund sjunker på den nordiska marknaden. Det här hänger sannolikt ihop med familjeabonnemangen där varje vuxen räknas som en kund, det vill säga ett Family Plus som kan användas av tre vuxna och tre barn redovisas som tre betalande abonnenter som i sin tur bidrar med drygt 81 kr vardera per månad.