Nordiska litteraturveckan drabbas hårt när drygt 20 procent av Nordiska rådets kulturanslag dras in och i stället omfördelas till miljöprojekt. Ministerrådet har redan godkänt förslaget som väcker stark kritik.
– Det här är ett stort misstag, säger Benny Marcel, direktör på Nordisk kulturfond.
Redan 2019 enades de nordiska statsministrarna om visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. “Vår vision 2030” lyder titeln på programförklaringen som innebär en rejäl ambitionshöjning på nordiska samarbetet när det gäller miljö och klimat.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
För att genomföra detta fattade de nordiska ländernas samarbetsministrar redan i början av året beslut om “en historisk omfördelning av budgeten”. Pengar tas från utbildning och kultur för att i stället användas till miljö- och hållbarhetsarbete.
Det slutgiltiga budgetbeslutet tas 15 november. Enligt ministerrådets förslag försvinner drygt 20 procent av kulturbudgeten de kommande fyra åren. I princip alla kulturverksamheter drabbas av en femprocentig neddragning, några av mer. Anslaget till den nordiska litteraturveckan, som drivs av Föreningen Norden på bibliotek över hela Norden, är exempelvis helt struket ur budgeten för 2021 då sammanlagt 12 miljoner danska kronor dras från kulturen.
Dokumentärfilmsfestivalen Nordiska panorama får sitt anslag minskat från 1,5 miljoner danska kronor till 900 000 kronor.
“Grönare samhälle”
För Nordisk kulturkontakt i Helsingfors, som har ett nordiskt specialbibliotek och handlägger olika stödprogram, minskar anslaget med drygt fem procent.
– Jag tycker det är viktigt att Norden ställs om till ett hållbart och grönare samhälle, det tycker vi alla, men jag tycker att det är olyckligt att det sker på bekostnad av kultur och utbildning, som jag tycker har oerhört mycket att bidra med när det gäller ett socialt hållbart samhälle, säger direktören Ola Kellgren.
– Alla länder kämpar otroligt i sina nationella kulturbudgetar med att försöka hålla liv i kulturlivet överhuvudtaget. Det är små pengar vi bidrar med jämfört med nationella kulturbudgetar, men vi är grädden på moset.
Minst lika kritisk är Benny Marcel, direktör för Nordisk kulturfond, som beviljar stöd till olika nordiska kulturprojekt. Han menar att fondens stöd tagits som en självklarhet under årtionden och att neddragningen inte kommunicerats.
– Det här är djupt olyckligt för alla kulturaktörer i Norden att man inte kan samarbeta på det fantastiska sätt som byggts upp under många år, det är ett stort misstag menar jag. Efter fyra år kommer det här att vara graverande. Även om kultursamarbetet fortfarande är en hörnsten blir det djupt sargat.
“Jättehård stämning”
Även Kjell-Arne Ottosson, värmländsk riksdagsledamot (KD) och ordförande i Nordiska rådets utskott för utbildning och kultur, är upprörd. Han menar att pandemin gjort det tydligt att de nordiska kultursatsningarna behövs mer än någonsin. Extra tydligt tycker han att detta är vid den norsksvenska gränsen.
– Folk som bor längre bort förstår inte, men vi noterar att det förekommer mobbning på arbetsplatser mot svenskar. Det är en jättehård stämning. Svenskar som pendlar till Norge måste testa sig en gång i veckan, medan norrmän som kommer till Årjäng inte måste testa sig. Att bygga ihop Norden igen kommer att ta tid, säger han.
Text: Erika Josefsson/TT, Elin Swedenmark/TT
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
